Ethnicity and Ethnic-Racial Identity during Adolescence. Intervention and Contexts

Abstrakt

Svensk sammanfattning/Swedish Summary:
Etnicitet och etnisk identitet är viktiga aspekter av ungdomars utveckling i en alltmer globaliserad och mångkulturell värld. Att under ungdomsåren navigera vem man är och vart man känner att man hör hemma är inte bara komplexa processer, utan har också direkta kopplingar till psykosocial hälsa. När unga ges möjlighet att reflektera kring sina etniska bakgrunder och identiteter, och därigenom få en tydligare bild av sig själva, har detta i tidigare forskning länkats till bland annat minskade depressionssymptom, ökat självförtroende och högre skolengagemang. Dessa kopplingar mellan etniskt identitetsutforskande och positiv psykosocial hälsa har, föga förvånande, inspirerat utvecklingen av interventioner som syftar till att stödja ungdomar i deras identitetsutveckling. Den här avhandlingen utvärderar effekterna av just en sådan intervention: The Identity Project. The Identity Project är ett åtta veckor långt skolbaserat lektionsprogram utformat för att främja ungdomars etniska identitetsutforskande, men samtidigt också lära dem om stereotyper, inom- och mellangruppsskillnader, kulturella traditioner, och mycket mer. Förutom att utvärdera delar av interventionen undersöker avhandlingen även hur ungdomar själva upplever att etnicitet adresseras i tre olika kontexter av deras liv i Sverige: i skolan, på sociala medier, och inom idrotten. Avhandlingen bygger på tre delstudier som undersöker etnicitet och etnisk identitetsintervention på tre olika nivåer: på individuell nivå genom ungdomars personlighetsdrag, på mellangruppsnivå genom ungdomars attityder, och på kontextuell nivå genom hur etnicitet adresseras i olika delar av deras vardag.
Studie I analyserade om ungdomars individuella skillnader i personlighetsdrag påverkade effekten av Identity Project-interventionen och därmed deras etniska identitetsutforskande. Studien inkluderade 509 ungdomar (Målder = 16,28; SDålder = 0,80), varav 51 % hade migrationsbakgrund och 66 % var flickor. Resultaten visade att personlighetsdraget extraversion, ett drag kopplat till socialisering och yttre belöningar, samt plasticitet, ett meta-drag kopplat till anpassningsförmåga och utforskande, hade en positiv inverkan på ungdomarnas utfall i interventionen. Studien visade samtidigt att effekten av personlighetsdraget vänlighet och meta-draget stabilitet skiljde sig åt mellan pojkar och flickor. Dessa resultat visar att individuella egenskaper, såsom personlighet, spelar en viktig roll i hur ungdomar tillgodogör sig identitetsrelaterade interventioner, vilket då också pekar mot att interventioner bör anpassas för att bättre gynna alla ungdomar, oavsett personlighetsprofiler. Genom att också tillgodose de introverta och mindre plastiska eleverna går det sannolikt att göra interventionerna mer inkluderande och således också mer effektiva.
Studie II använde samma deltagare och metod som Studie I, men undersökte istället interventionens effekt på ungdomars attityder gentemot utomgrupper och kulturell mångfald, samt huruvida dessa effekter varierade beroende av ungdomars migrationsbakgrund eller skolprogram. Resultaten visade att positiva attityder gentemot utomgrupper och kulturell mångfald generellt var höga bland ungdomar i Sverige, och antingen förblev stabila eller minskade något, trots att det etniska identitetsutforskandet generellt ökade hos deltagarna. Dessa resultat utmanar antagandet att ett ökat etniskt identitetsutforskande hänger ihop med positiva förändringar i utomgruppsattityder och pekar på vikten av att förstå kontextspecifika faktorer vid implementeringen av interventioner. Fynden bidrar också med information om hur etniskt identitetsutforskande och attityder gentemot utomgrupper och kulturell mångfald inte nödvändigtvis utvecklas parallellt, vilket i sin tur pekar på ett behov av vidare forskning om de mekanismer som påverkar relationerna mellan etnisk identitet och attityder.
Studie III använde fokusgrupper och tematisk analys för att utforska ungdomars erfarenheter av hur etnicitet behandlas i tre olika kontexter av deras liv: i skolan, på sociala medier, och inom idrotten. Resultaten belyste hur ungdomar upplever att etnicitet hanteras olika inom olika sammanhang: skolkontexten uppfattades som en central plats för att ta upp etnicitetsfrågor men präglades också av bland annat stereotypanvändning; sociala medier beskrevs som en kontext där hatfulla budskap var vanliga, men också en plats där man kunde dela och ta del av positiva kulturella narrativ; och idrotten uppfattades ofta som en miljö där etnicitet inte spelar – eller borde spela – lika stor roll som i de andra kontexterna. Studien visar hur erfarenheter av stereotyper och rasism är vanliga i ungdomars vardag, men också att deras upplevelser av etnicitet varierar beroende på sammanhang. Detta pekar i sin tur på ett behov av ett mer nyanserat och genomtänkt sätt för vuxna att adressera etnicitet i ungdomars vardag.
Tillsammans visar resultaten ifrån forskningsprogrammet och avhandlingens tre studier på att ungdomar som deltog i Identity Project interventionen utforskade och blev tryggare i sina etniska identiteter, men också på vikten av att anpassa och uppdatera liknande interventioner. Sådana anpassningar behöver utgå både ifrån de specifika kontexter där interventionen implementeras samt ha ambitionen att nå och gynna alla ungdomar, oavsett deras personlighetstyper. Avhandlingen tydliggör också att interventionsutfall som noterats tvärsnittligt i andra länder, exempelvis hur ungdomar rapporterade mer positiva utomgruppsattityder till följd av interventionen i Tyskland, inte nödvändigtvis replikeras i den svenska kontexten. Fortsatt visar avhandlingen på hur etnicitetsrelaterade frågor kan vara en källa till både positiva och negativa erfarenheter för ungdomar, samt hur etnicitet adresseras på olika sätt i olika kontexter av deras liv. Avhandlingen bidrar därigenom till förståelsen av hur etnicitet adresseras i dagens Sverige, samt med ny kunskap gällande både möjligheter och svårigheter i att intervenera i etnisk identitetsutveckling under ungdomsåren. Att ta del av ungdomars erfarenheter, men också ge dem utrymme att reflektera över, känna för, och utforska sina etniska bakgrunder genom interventioner, är både ett viktigt och potentiellt kraftfullt sätt att påverka deras livsvillkor. Först när vi förstår ungdomars egna erfarenheter och hur vi väljer att intervenera i deras liv, kan vi på bästa sätt främja deras hälsa och psykologiska utveckling.

Abstract in English

Ethnicity and ethnic-racial identity are important aspects of adolescent development in an increasingly globalized and multicultural world. This thesis aims to further the understanding of how adolescents in Sweden experience ethnicity being addressed across multiple contexts, and to evaluate different aspects of an intervention targeting ethnic-racial identity development. Central to the thesis is the Identity Project, an eight-session, school-based intervention designed to promote ethnic-racial identity exploration and resolution among adolescents. Study I examined whether individual differences in personality traits and meta-traits moderated adolescents’ responsiveness to the intervention. A total of 509 adolescents participated in the intervention study (Mage = 16.28; SDage = 0.80; migration background = 51%; female = 66%). Results revealed that adolescents with higher extraversion, a trait linked to socialization and external reward-seeking, as well as plasticity, a meta-trait linked to adaptability and exploration, benefited most from the intervention, but also that gender moderated some of the interactions between personality traits and intervention effectiveness. These findings point to the significance of individual differences in intervention efficacy, and suggest that interventions targeting identity development would benefit from being adapted to better reach all adolescents; including the introverted or less plastic ones. Study II included the same participants, but instead investigated the intervention’s effects on adolescents’ outgroup and diversity attitudes: evaluations, feelings, and engagements with individuals and lifestyles perceived as different or external from their own. The study also tested whether effects varied by migration background or educational program. Findings showed high and stable, or slightly declining, attitudes, with ethnic-racial identity exploration and resolution covarying with attitude change at only one time point. The results thus revealed that adolescents in Sweden typically hold positive attitudes toward outgroups and cultural diversity, but also challenge the notion that increased ethnic-racial identity exploration leads to positive outgroup and diversity attitudes. Study III used a focus group methodology and thematic analysis to explore adolescents’ experiences of how ethnicity is addressed in three contexts of their everyday lives: in school, on social media, and in sports. A total of 21 adolescents participated in six focus groups (Mage = 14.5; SDage = 0.5; migration background = 54%). Results indicate that ethnicity was addressed differently in different areas of the adolescents’ lives: Classrooms were considered important spaces for addressing ethnicity, but stereotype usage was also common in the school context; social media was perceived as a context where one encountered hateful remarks, but also a place where one could share positive ethnic and cultural narratives; and sports was a context in which the adolescents proposed that ethnicity does not, and should not, matter as much as in other contexts. Together, the results showcase that addressing ethnicity with perspective and afterthought can build understanding and lead to rewarding experiences, but can also do harm when addressed without reflection. With different contexts equaling different experiences, the study also highlights a need for contextual sensitivity when researching ethnicity and ethnic-racial identity. In summary, this thesis demonstrates how individual factors, such as personality traits, play an important role as antecedents in identity-related interventions. It challenges the idea of positive attitude change as a cascading effect of the Identity Project intervention, and illustrates adolescents’ own experiences of how ethnicity is addressed in three contexts of their everyday lives. Taken together, these findings suggest the need for further development concerning not only how to adequately address ethnicity in the Swedish context but also how to effectively promote positive ethnic-racial identity development through interventions.