Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Mellan utbildningsideal och styrdokument. En multipel fallstudie om lärares agens i bedömningspraktiker

Publicerad:1 september
Uppdaterad:11 november

Hur visar sig olika dimensioner av bedömning i lärarnas bedömningspraktiker? Det är en av frågorna som David Wissing undersöker i sin avhandling.

Författare

David Wissing

Handledare

Ulla Damber, Mittuniversitetet. Göran Bostedt, Mittuniversitetet

Opponent

Professor Håkan Löfgren, Linköpings universitet

Disputerat vid

Mittuniversitetet

Disputationsdag

2025-09-24

Abstrakt

Bedömning har de senaste decennierna fått ett allt större utrymme i svensk skola och i lärares pedagogiska praktiker. Inte minst har ambitioner av att skapa likvärdighet i lärares bedömningsarbete varit en central målsättning i skolreformer vilket bland annat lett till betyg i lägre åldrar, fler betygssteg och mer specificerade krav i styrdokument. Även så kallad formativ bedömning har ökat i popularitet i både lärarutbildning och i stödmaterial. Ändock visar forskning att lärares bedömningsarbete skiljer sig åt både ifråga hur bedömningar görs och vad som bedöms.

Det problem som utforskas i denna avhandling handlar därför om frågan varför lärare gör olika i bedömningsarbetet. Genom analyser av longitudinella fallstudier av lärares agens i bedömningspraktiker visar avhandlingen att lärare har olika utbildningsideal och därmed olika förhållningssätt till bedömningspraktikens omgivande villkor såsom styrdokument. Avhandlingen föreslår en analytisk modell som illustrerar att lärares agens i bedömningspraktiker kan förstås utifrån utbildningsideal i fyra områden: utbildningens mål, elevers delaktighet, rättvisa och tillförlitlighet samt konsekvenser av bedömningar. Lärares agens i bedömningspraktiker kan därmed förstås som förhållningssätt till dessa områden vilket kan ge förståelse för variationen av bedömningspraktiker.