Lekresponsiv undervisning får barn och förskollärare att mötas

Fakta

Kristina Lund

Bor i Löddeköpinge
Född 1977

Disputerade 2025-06-05
vid Högskolan Kristianstad

Avhandling

Lekresponsiv naturvetenskapsundervisning i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit förskollärare i 18 och hållit på en hel del med professionsutveckling. När jag läste om lekresponsiv undervisning, som innebär att man går in i och bidrar till barnens pågående lekar, kände jag att det är precis så jag vill jobba – det satte liksom ord på arbetet jag gjorde. Dessutom tycker jag att det är spännande med naturvetenskap. Därför blev jag intresserad av hur man kan fylla teorin om lekresponsiv undervisning med ett naturvetenskapligt innehåll.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur man kan arbeta med naturvetenskap i lekresponsiv undervisning med digitala verktyg som stöd. Jag skapade ett tvåårigt professionsutvecklingsprojekt där förskollärare fick introducera ett naturvetenskapligt innehåll i barnens lek. I fokusgruppintervjuer fick de sedan reflektera över vilka utmaningar och möjligheter de hade stött på. För att analysera intervjuerna har jag bland annat använt det teoretiska ramverket TPACK, som beskriver hur lärares kunskaper om pedagogik, ämnesinnehåll och digitala verktyg bidrar till elevers lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lekresponsiv undervisning i naturvetenskap kan bli en ny mötesplats där förskollärare och barn bidrar med olika saker: barnen står för leken, medan förskollärare kan koppla in ett planerat innehåll. Men förskollärarna uppgav att det är en utmaning att på samma gång hantera lek, undervisning och digitala verktyg: de kan känna sig osäkra att gå in i leken, och det kan vara svårt att få in naturvetenskap, som ju handlar om verkligheten, i en fantasilek. Jag har dock sett många goda exempel på hur förskollärarna klarade de här utmaningarna.

– De digitala verktygen användes framför allt till att projicera bilder eller filmer för att föreställa sig att man var på en annan plats, till exempel under vattnet eller i djungeln. Oftast var det för att sätta igång en lek, men förskollärarna kunde också plocka upp innehåll från filmen för att ge leken ett nytt innehåll eller återkoppla till barnens tidigare erfarenheter. På det viset fick de in ett naturvetenskapligt innehåll i leken.

– Förskollärarna uppgav att lekresponsiv undervisning har gett dem nya begrepp som gör det lättare att se vad som händer i leken och diskutera sin roll i den. Det kan handla om hur leken pendlar mellan fantasi och verklighet eller hur man kan trigga en lek som har ett visst innehåll.

Lekresponsiv undervisning i naturvetenskap kan bli en ny mötesplats där förskollärare och barn bidrar med olika saker: barnen står för leken, medan förskollärare kan koppla in ett planerat innehåll.

Kristina Lund

Vad överraskade dig?

– Att det inte alltid var så lätt för förskollärarna att känna sig som en del av barnens lek. Men i projektet såg jag en väldigt positiv utveckling där de blev mer och mer bekväma i den rollen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Andra forskare, för det finns inte särskilt mycket forskning om lek och naturvetenskap i förskolan. Men eftersom det här är ett professionsnära projekt så tror jag också att förskolor kan ha stor nytta av mina resultat när de vill utveckla sin verksamhet. Diskussionerna om utmaningar och möjligheter var väldigt givande för de deltagande förskollärarna, så jag tänker att det kan vara intressant att läsa även för andra förskollärare.