Tydlighet och kontakt lyfter pojkars resultat

Publicerad:30 september

Uppdaterad:7 oktober

Skribent:Eva Annell

Pojkar vill lyckas i skolan − och gör det om de får rätt stöd. Det menar forskaren och författaren Fredrik Zimmerman som studerar skolor som får pojkar att prestera bättre.

Forskaren Fredrik Zimmerman. — **Fredrik Zimmerman. Foto: Fredrik Jalhed**

ATT POJKAR PRESTERAR sämre än flickor i skolan, oavsett vilken subgrupp man tittar på, är inget nytt. Nyckeln till att förbättra pojkars resultat är att förändra pedagogiken så att de lättare förstår hur de ska ta sig an skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman som är doktor i barn- och ungdomsvetenskap och lektor vid Högskolan i Borås.

Han forskar framför allt om varför pojkar på gruppnivå presterar sämre i skolan än flickor, och studerar skolor som lyckats förbättra pojkarnas prestationer. I sin forskning har han identifierat fyra faktorer som utmärker skolor där pojkar lyckas bra: uppsökande arbete, tydlig struktur i undervisningen, fokus på studieteknik samt språkutveckling.

− Att jobba uppsökande innebär att läraren går runt bland eleverna efter sin genomgång. Ställer frågor som ”Har du förstått?” och ”Har du kommit igång?”. Många pojkar sätter inte igång eftersom de inte förstått uppgiften och behöver mer förklaringar, säger Fredrik Zimmerman.

HAN BERÄTTAR ATT uppsökandet också bygger goda relationer.

− Pojkar säger att de blir motiverade av att känna att läraren har koll på dem och tror att de kan lyckas. Minst gillar de lärare som lämnar dem i fred. De upplever att sådana lärare gett upp om dem.

För en tydlig struktur i undervisningen behöver läraren bland annat uttrycka tydliga förväntningar på hur eleverna ska jobba.

− Eleverna ska veta att de ska ta upp boken, börja läsa på en viss sida, skriva ner svåra ord och fråga om dem senare, och så vidare.

Studieteknik diskuteras dagligen i flera av de framgångsrika skolorna som Fredrik Zimmerman studerar. Eleverna lär sig reflektera över hur de lär sig bäst.

− Grunden i studieteknik är att lära sig att dela upp uppgifter i mindre delar. Yngre barn bör få lära sig att läsa uppgiften och ta ut vad de förstår och vad de inte förstår. Då vet de vad de ska fråga om.

HAN BERÄTTAR OM lärare på högstadiet som låter eleverna ägna ett par minuter i början av lektionen åt att lägga upp en studieplan för hur de ska ta sig an dagens uppgift. De eleverna kommer igång snabbare.

Den fjärde framgångsfaktorn, att satsa på språkutveckling, är otroligt viktig.

− Här gäller att sätta in insatser tidigt. Pojkar som misslyckas på ett eller flera delprov på det nationella provet i svenska i trean är överrepresenterade bland dem som inte har godkända betyg när de går ut högstadiet.

Att Fredrik Zimmerman har valt att forska på just pojkar i skolan är ingen slump.

− Skolan är ju så jäkla viktig! Den påverkar hur det går för människor resten av livet. Och just när det gäller pojkar i skolan finns mycket att göra forskningsmässigt, utifrån många dimensioner. Som sociolog tycker jag att normer och könsnormer är väldigt intressanta.

NÄR HAN FÖRST kom in på forskningsområdet år 2012 fick han lära sig att pojkars sämre resultat berodde på att det fanns en antipluggkultur i skolan.

− Det genusvetenskapliga maktperspektivet hade fått ett enormt genomslag i skolvärlden. Genusvetare ansåg att pojkar inte ansträngde sig för att de såg ner på flickor och kvinnor och ansåg att skolan var feminin.

När han upptäckte att skolor kunde förbättra pojkars resultat genom att förändra sin pedagogik blev han konfunderad. Det borde ju inte vara möjligt om problemet var pojkarnas inställning.

− Den stora vändningen för mig kom när några andra forskare hörde av sig. De hade sammanställt enkätstudier av elevers attityder i skolan och kunde inte hitta antipluggkulturen. Den fanns helt enkelt inte.

Fredrik Zimmerman vill förutsättningslöst förstå motiven bakom pojkars agerande. I stället för maktperspektiv använder han ett så kallat förståelseperspektiv i forskningen.

− Med ett förståelseperspektiv öppnar sig en värld av att det kan finnas många olika motiv till varför pojkar tar avstånd från skolarbetet.

SJÄLV ÄR HAN NUMERA säker på att avståndstagandet beror på att pojkar upplever att de inte klarar av skoluppgifterna. Att pojkar vill bli omtyckta och är rädda att klasskamraterna kommer att tycka att de är dumma och dåliga om de misslyckas. Att en del mår dåligt av att ens försöka.

− Jag har samma mål som genusvetarna – att få en bättre pojke i skolan så att alla får en bättre skolvardag − men jag anser att jag hittat mer fruktbara vägar dit. Min lösning är att öka pojkarnas resurser, öka deras upplevelse av att klara och förstå skolan. Det är det som de framgångsrika skolorna gjort.

Fredrik Zimmerman betonar att han är lika mån om flickorna i skolan. Att det inte finns någon motsättning mellan vad som är bra för pojkar respektive flickor. Framgångsfaktorerna hjälper nämligen alla elever som har svårigheter och ger studiero i klassrummen.

Han har skrivit flera böcker och håller ofta föreläsningar för att sprida sina forskningsresultat.

− Det känns väldigt givande att få dela med sig, och jag uppskattar de diskussioner som uppstår när jag träffar lärare. De är ju superhjältarna som möter eleverna. Lärarna är Batman och jag vill vara deras Alfred, han som står bakom Batman.

Fredrik Zimmermans senaste bok heter Pojkars värld. Hur föreställningar om maskulinitetsnormer påverkar viktiga jämställdhetsfrågor och pojkar i skolan (Liber 2025). Han hoppas att skolans personal ska läsa boken och diskutera frågorna i slutet av kapitlen.

− Målet är att de ska kunna stödja pojkar att göra bättre livsval.

SJÄLV FÅR HAN allra mest energi när han är ute i skolor och träffar elever som gått från att vara uppgivna till att bli engagerade. Nästan alltid säger de att lyftet beror på att de fått en ny lärare.

− Just den här kontrasten är så häftig. Först skolkade eleverna och hade dåliga betyg, sedan kom en ny lärare och då mår eleverna bättre och lyckas bättre. Det visar hur magiska lärare kan vara. Ofta säger eleverna att den nya läraren förklarar så att de förstår och pratar med dem mer.