Statistiska metoder kan skapa träffsäkrare prov

Fakta

Joakim Wallmark

Bor i Umeå
Född 1989

Disputerade 2025-02-07
vid Umeå universitet

Avhandling

Extensions and applications of item response theory

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av matematik och programmering. När jag hade tagit min master i statistik fanns det doktorandtjänster i två olika forskningsprojekt: ett om medicin och ett om psykometri, som handlar om att uppskatta underliggande egenskaper hos människor som intelligens, kunskaper eller patienters livskvalitet. Eftersom jag hade jobbat med medicinska data tidigare ville jag testa något nytt och valde psykometri.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om statistiska metoder för att analysera data från provformulär. Med hjälp av sådana metoder går det att skapa en bättre passform mellan proven och verkligheten, vilket betyder att proven blir mer tillförlitliga och att olika versioner av samma prov blir mer jämförbara. I avhandlingen har jag testkört flera olika modeller på data från högskoleprovet och nationella prov i matematik i gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att avancerade så kallade item response theory-modeller ger träffsäkrare och mer jämförbara resultat än de enklare modeller som tidigare har använts vid utformning av prov. Men det var inte någon stor skillnad, utan ett antal mindre förbättringar – det är väldigt svårt att hitta en modell som är radikalt bättre på det här området.

– Jag har också skapat ett programvarupaket för item response theory-modeller med instruktioner om hur det kan användas. Poängen är att visa att den här typen av statistiska metoder kan göras mer tillgängliga. Annars är det vanligt att statistiker bevisar något matematiskt som sedan inte används, eftersom det blir för jobbigt att implementera det.

Man skulle kunna använda de här modellerna i högskoleprovet eller nationella prov för att säkerställa att provfrågor är träffsäkra och jämförbara.

Joakim Wallmark

Vad överraskade dig?

– Att de avancerade metoder som jag testade inte gjorde en större skillnad. Det tycker jag var lite synd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Man skulle kunna använda de här modellerna i högskoleprovet eller nationella prov för att säkerställa att provfrågor är träffsäkra och jämförbara. De skulle också kunna användas i datorbaserade prov som anpassar sig till elevernas svar: elever som svarar rätt skulle då kunna få lite svårare frågor, för det är ingen mening med att ge för lätta uppgifter till någon som är väldigt bra. Men mina resultat handlar inte specifikt om skolan, utan kan komma till nytta inom alla områden som arbetar med frågeformulär som genererar en stor mängd data.