Svår balansgång för förstelärarna

Publicerad:7 oktober

Skribent:Torbjörn Tenfält

Förstelärarreformen har varit svår att implementera, bland annat saknar förstelärare tid till uppdraget, visar forskning. Kan det nya professionsprogrammet skapa bättre förutsättningar?

Forskaren Catarina Player-Koro. — Catarina Player-Koro. Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet

HUR STATUSEN FÖR landets cirka 15000 förstelärare kan höjas är en återkommande fråga. Nu när det sedan länge diskuterade nationella professionsprogrammet har trätt i kraft den 1 september (se faktaruta intill) är en fråga hur dessa karriärtjänster kan komma att se ut framöver. Professionsprogrammet kommer att utvecklas under tid, och om några år beräknas karriärtjänsterna knytas till det nationella meriteringssystemet som planeras för legitimerade förskollärare och lärare.

Catarina Player-Koro, professor och viceprefekt på Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet, anser att det behövs en masterutbildning för förstelärare.

– Det skulle ge uppdraget större legitimitet. Har du klarat utbildningen så har du kompetens att vara förstelärare, säger Catarina Player-Koro.

Professionsprogrammet kan ses som en steg i denna riktning, menar hon.

– Men ur ett professionsvetenskapligt perspektiv är det problematiskt att regeringen gett uppdraget att utforma programmet till Skolverket och att inte lärarutbildningsinstitutionerna fått förtroendet. Risken är att kunskapsbasen styrs politiskt, vilket är olyckligt i relation till professionell utveckling och professionens autonomi, säger hon.

Catarina Player-Koro har i en forskningsstudie undersökt verksamma lärares syn på hur införandet av karriärtjänster och lärarlönelyft har påverkat yrkesrollen, arbetsuppgifter och relationerna mellan lärare. Studien Lärares professionella villkor publicerades av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, förra sommaren och bygger på en enkät som Catarina Player-Koro ställt till legitimerade lärare. Sammanlagt 13 000 lärare svarade på enkäten.

ETT RESULTAT AV studien är att förstelärare ofta leder det kollegiala arbetet i skolan, men sällan har tid avsatt för uppdraget. Bristen på tid är något de flesta lärare som besvarat enkäten pekar på, men för förstelärarna blir det extra problematiskt då de får svårt att leva upp till de mål som regeringen formulerade när den hösten år 2013 genomförde reformen med karriärsteg för lärare: öka lönespridningen, ge yrkesskickliga pedagoger möjlighet att avancera och göra läraryrket mer attraktivt.

– Här finns en tydlig motsättning. Försteläraren har stora förväntningar på sig, men i princip ingen tid att jobba med de delar som ska ingå i uppdraget. Tanken var ju att de skulle dra med sig kollegorna i en professionalisering.

Catarina Player-Koro jämför med sjuksköterskeyrket – den som är specialistsjuksköterska har gått en särskild utbildning för att bli barnmorska, distriktssköterska eller någon annan specialitet.

– I professionsteorin finns en tanke om att hierarki kan höja graden av profession. Men då gäller det att de som blir utsedda till förstelärare får en legitimitet både från övriga kollegiet och från skolledningen. Förstelärare ska vara en ledande befattning, men så långt jag sett ingår de sällan i skolans ledningsgrupp.

STUDIEN VISAR ATT förstelärare, lektorer samt de som tagit del av lärarlönelyftet är mer nöjda med sin arbetssituation och även tycker att läraryrket är mer attraktivt än de som inte omfattats. De som däremot inte är förstelärare, eller inte fått del av lönelyftet, svarar i högre utsträckning att de funderat på att lämna yrket.

– Många av de lärare som inte själva är förstelärare tycker inte att införandet av karriärtjänster och lärarlönelyft har bidragit till att kvaliteten i undervisningen har ökat. Bland dem finns också en spridd åsikt att det inte är de mest lämpade lärarna som utsetts till förstelärare.

Fakta/Professionsprogrammet

• Regeringen har beslutat om ett nytt professionsprogram som består av två delar: en nationell struktur för kompetensutveckling för förskollärare, lärare och rektorer, samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade förskollärare och lärare.

• Om ett par år planeras karriärtjänsterna för lärare och förskollärare att knytas till meriteringssystemet.

• Professionsprogrammet trädde i kraft den 1 september 2025.

Källa: Utbildningsdepartementet

Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 4/2025.

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Logga in med ditt kundnummer och läs Skolporten på din dator här! Eller ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play