Skönlitteratur kan integrera hållbar utveckling i engelskundervisningen
Litteratur skriven av urinvånare kan hjälpa lärarstudenter i engelska att koppla ihop läsning av skönlitteratur med hållbarhetsfrågor. Det visar Suzanne Ericsons avhandling.
Bor i Uppsala
Född år 1972
Disputerade 2025-08-29
vid Uppsala universitet
Responsible Reading in the English Classroom. Working with Indigenous Literature in Teacher Education to Promote Environmental Justice
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Som student i engelsk litteratur på masternivå läste jag en del romaner, dikter och andra texter som var skrivna av författare som beskrev sig själva som urinvånare. Jag blev fångad av texterna som väckte viktiga frågor hos mig. Eftersom jag är utbildad lärare började jag tänka på vikten av att jobba med den typen av texter i läraryrket. Men också på hur någon som jag, som har en annan bakgrund än de här författarna, skulle kunna arbeta med sådana texter på ett ansvarsfullt sätt.
− När jag läste texterna började jag också att ifrågasätta hur vi läser skönlitteratur generellt och de möjliga effekterna av detta på världen bortom boken, bortom klassrummet. Jag är engagerad i frågor kring rättvisa och mer specifikt i miljörättvisa så jag började titta på de texterna mot bakgrund av de bredare samhällsutmaningar och kriser som vi befinner oss i. Jag såg också en koppling till Unescos direktiv om att inkludera ett fokus på miljö, hållbarhet och rättvisa i alla skolämnen.
Vad handlar avhandlingen om?
− Om hur litteratur skriven av urinvånare skulle kunna guida lärarstudenter i engelska i hur man som gymnasielärare kan undervisa i ämnet. Mitt fokus är hur man väljer och lär ut olika lässtrategier med hänsyn till miljörättvisa. I min forskning har jag visat att texterna kan användas i undervisningen på ett sätt som kopplar ihop läsning av skönlitteratur med hur vi interagerar med världen utanför klassrummet. En del av arbetet har bestått i att koppla ihop läsmetoderna med Unescos nyckelkompetenser inom hållbarhet. Mitt argument är att studenterna sedan kan ta med sig de konkreta kompetenserna ut i världen.
Med tanke på hur världen utanför klassrummet ser ut i dag tycker jag att ett av de viktigaste resultaten är den metod som jag har utvecklat för att uppmuntra och stödja lärarstudenter att fundera över vilka lässtrategier man använder i undervisningen.
Suzanne Ericson
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Med tanke på hur världen utanför klassrummet ser ut i dag tycker jag att ett av de viktigaste resultaten är den metod som jag har utvecklat för att uppmuntra och stödja lärarstudenter att fundera över vilka lässtrategier man använder i undervisningen. I strategierna som jag har utvecklat ligger fokus på läsaren själv snarare än bara på texten, vilket belyser läsarens kraft som skapare av nya berättelser utifrån texterna de läser. Med den kraften följer också ett ansvar för vilka slags berättelser läsaren skapar och delar med andra. Lässtrategierna är utformade så att lärare kan använda dem i undervisningen.
Vad överraskade dig?
− Jag blev överraskad över hur viktigt det är att tänka på hur vi undervisar om läsning i sig, i stället för att bara fokusera på det vi läser. Jag var också överraskad över hur svårt det faktiskt är att läsa på ett sätt som kan beskrivas som ansvarsfullt gentemot andra och världen. Men också hur svårt det är att bedöma vad ansvarsfull läsning egentligen är. Jag har inte alla svar på dessa frågor, men jag utforskar dem på ett sätt som jag hoppas kommer att vara användbart för lärare.
Vem har nytta av dina resultat?
− Först och främst lärarutbildare och lärarstudenter i engelska. Men avhandlingen är också relevant för alla som arbetar med skönlitteratur i lärarutbildning eller på skolor, både i Sverige och i andra länder. Min förhoppning är att elever på gymnasienivå, och kanske även på högstadiet, kommer att ha nytta av detta.