Kunskap i landskap – ut(i)från ett utomhuspedagogiskt och didaktiskt sammanhang
Anders Szczepanski har forskat om utomhuspedagogikens kärna och identitet baserat på verksamma lärares och sakkunniga professorers uppfattningar om undervisning och lärande utomhus.
Anders Szczepanski
Professor Per Andersson, Linköpings universitet
Professor Jonas Almqvist, Uppsala universitet Laila Gustavsson, Högskolan Kristianstad
Linköpings universitet
2025-10-24
Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande
Abstrakt
ktorsavhandlingen Kunskap i landskap – ut(i)från ett utomhuspedagogiskt och didaktiskt sammanhang baseras dels på licentiatavhandlingen Handlingsburen Kunskap – Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö (artiklarna I och II), dels på två fristående artiklar (III och IV). Samtliga fenomenografiskt inriktade delstudier är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. En tematisk reanalys av totalt 60 intervjuer utgör grunden för avhandlingens utformning. Avhandlingens syfte är att beskriva utomhuspedagogikens kärna och identitet baserat på verksamma lärares och sakkunniga professorers uppfattningar avseende undervisning och lärande utomhus. Övergripande forskningsfråga: Vilka perspektiv på och dimensioner av utomhuspedagogik i undervisning och lärande kan identifieras? Specifik frågeställning inför den tematiska analysen (TA): Hur används landskapet, stad och land, i undervisning och lärande? Avhandlingens teoretiska bakgrund utgår från Deweys reformpedagogiska bildnings- och kunskapstradition med fokus på handlingsburen kunskap. Utomhuspedagogikens kärna och identitet belyses i fem dimensioner: kunskap, landskap, kropp, tid och miljö. I kunskapsdimensionen framhåller respondenterna att sambandet mellan teori och praktik synliggörs genom att undervisning sker på andra platser och i andra sammanhang än i klassrummet. I landskapsdimensionen nämns vikten av autenticitet, att eleverna upplever platskänsla genom att vistas på olika platser i landskapet. Detta berör också kroppsdimensionen genom att fysiska aktiviteter påverkar kroppen, hjärnan och sinnena, vilket stimulerar elevers lärande. I tidsdimensionen beskrivs dels vilka möjligheter skolans organisation erbjuder för att nyttja lärmiljöer och sammanhang utanför skolan, dels variationer i landskapets natur och kultur som kan upplevas på olika platser under olika årstider utifrån samtiden och dåtiden samt inför framtiden. Miljödimensionen beskrivs i termer av ekologi, kretslopp, återvinning och hållbar utveckling.