Barn, situationer och mål styr undervisning i fritidshem

Fakta

Anneli Hippinen Ahlgren

Född 1975
Bor i Stockholm

Disputerade 2025-09-19
vid Stockholms universitet

Avhandling

Undervisning och undervisningskunskap i fritidshem: I växelverkan mellan barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden fritidspedagog och jobbade länge på fritidshem innan jag sökte mig till universitetet. En fråga som intresserat mig under många år är hur undervisning som sker i fritidshemmet bäst kan beskrivas. Vad är det som händer i den undervisningen? Jag minns från min egen tid som fritidspedagog att man ofta bara jobbade på utan att hinna sätta ord på, eller reflektera över den undervisning som faktiskt bedrivs.

Vad handlar avhandlingen om?

– Mitt syfte är att ta reda på vad undervisning och undervisningskunskap, det vill säga pedagogernas kunskap om den egna undervisningen, kan vara. Vad är det för kunskaper om undervisning som fritidslärarna har och hur visar de det i sina handlingar?

– Avhandlingen bygger på tre delstudier där jag dels har observerat fritidsverksamheten vid tre skolor, dels analyserat pedagogiska planeringar från fyra olika fritidsverksamheter. Därutöver består avhandlingen av en teoretisk del där jag utifrån det teoretiska ramverket Pedagogical content knowledge (PCK) analyserat undervisning i fritidshem och hur barns aktiva deltagande och aktörsskap kan möjliggöras i undervisning i fritidshem. Det är första gången som denna teori används för att analysera undervisning i fritidshemmet.

Ur mitt material framträder tre undervisningsformer i fritidshemmet: Barnstyrd, situationsstyrd samt målstyrd undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande visar de att det bedrivs specifik undervisning i fritidshemmet och att fritidslärarna också har undervisningskunskap om den specifika undervisningen. Ur mitt material framträder tre undervisningsformer: Barnstyrd, situationsstyrd samt målstyrd undervisning. Det första innebär att barnen uppmuntras till att själva ta initiativ till aktiviteter. Situationsstyrd undervisning innebär att lärarna har ett förhållningssätt som innebär att de fångar barnens frågor och för det vidare in i undervisningen. Målstyrd undervisning är som det låter, i förväg planerad undervisning med tydliga mål, utifrån barns behov eller läroplan.

– Fritidslärarna har undervisningskunskap om alla dessa undervisningsformer. I avhandlingen myntar jag också flera begrepp, varav ett är ”handlingsberedskap” som innebär att fritidsläraren tar vara på det som sker i stunden. Denna form av beredskap syns tydligast i den barnstyrda och situationsstyrda undervisningen. Ett annat begrepp är ”samtidighet”, som sätter ord på fritidslärarnas förmåga att hålla igång flera olika undervisningssituationer samtidigt: några barn som pysslar, andra som leker, bygger eller läser. För att hantera detta krävs kunskap om hur fritidshemsmiljön kan användas i undervisningen.

– Utifrån teorin PCK har jag definierat fyra olika kunskapskategorier som fritidslärare besitter. De är: ämneskunskap, pedagogisk kunskap, kontextuell kunskap samt läroplanskunskap. Ämneskunskap för fritidslärare handlar om allt från kunskaper i elevernas skolämnen till social kompetens och kunskap om barns inflytande och meningsfull fritid.

Vad överraskade dig?

– Mest överraskad blev jag av att det gick att använda det teoretiska ramverket för att synliggöra undervisning i fritidshem. Jag slogs också av att de pedagogiska planeringarna präglades av barnstyrd undervisning. Jag hade förväntat mig att planeringarna mest skulle innehålla målstyrd undervisning. 

Vem har nytta av dina resultat?

– Min förhoppning är att resultaten kan bidra till diskussion och reflektion om vad undervisning i fritidshemmet kan vara, vilka olika fokus det kan ha och vilka kompetenser det krävs för att undervisa i fritidshem. Avhandlingen riktar sig också till forskningsfältet genom att visa hur PCK kan användas för att synliggöra vilken undervisningskunskap lärare i fritidshem har.