Work-integrated language learning

Abstrakt

Vuxna migranter ställs ofta inför den dubbla utmaningen att lära sig ett nytt språk och att etablera sig på arbetsmarknaden. I många fall utgör språkkunskaper i värdlandets språk en förutsättning för att kunna få arbete. För att möta dessa utmaningar anordnas i Sverige så kallade kombinationsutbildningar, för att parallellt stödja utvecklingen av språk- och yrkeskunskaper. Denna avhandling utforskar hur gränsöverskridanden i kombinationsutbildningar kan skapa affordaces för lärande.

Informell språkinlärning kompletterar ofta formell undervisning i klassrummet, vilket innebär att klassrummet endast är en av flera möjliga språkinlärningsmiljöer. En annan språkinlärningsmiljö är arbetsplatsen. För att språkutveckling ska kunna ske på arbetsplatsen krävs dock aktivt engagemang från samtliga involverade parter; det sker inte per automatik. Utbildningsprogram som syftar till att stödja migranters inträde på arbetsmarknaden och språkinlärning i arbetslivet har initierats i flera länder, då detta ofta betraktas som en central del av integrationsprocessen.

Forskning inom området är dock begränsad. Det gäller inte minst forskning om kombinationsutbildningar. Denna avhandling fokuserar på de gränser, gränsöverskridanden och affordanses som uppstår i kombinationsutbildningar. Intervjuer och etnografiska metoder har använts.

Resultaten visar att olika typer av samverkan mellan språklärare, yrkeslärare och handledare finns. Dessa samverkansformer kan förstås som exempel på gränsöverskridanden och analyseras utifrån begreppen ’gränsöverskridare’, ’gränsobjekt’, ’samspel övergränsen’ och ’gränspraktik’. Resultaten i denna avhandling visar särskilt på gränsobjektens centrala roll. En modell har tagits fram för att illustrera dessa gränsöverskridanden som kan förekomma inom kombinationsutbildningar, och hur dessa kan ge upphov till affordances för lärande. Två specifika typer av affordances identifieras i avhandlingen: domänspecifika affordances, vilka stödjer elevernas språkliga kunskapsutveckling genom praktiskt handlande och interaktion inom en yrkesmässig kontext, samt affordances för muntlig kommunikation, vilka skapar möjligheter att träna muntlig kommunikation och interaktion och underlättar för elever att våga uttrycka sig muntligt. Vidare visar avhandlingen att även i mycket lingvistiskt begränsade miljöer, såsom vid städarbete, medför gränsobjekt och hybrida situationer affordances för lärande.

Arbetsintegrerat lärande (AIL) är både en pedagogisk metod och ett forskningsfält. I denna avhandling definieras arbetsintegrerat lärande som en pedagogisk metod som integrerar klassrumsbaserad utbildning med relevanta erfarenheter från arbetslivet, som avsiktligt integrerats i kursplanen. Med utgångspunkt i denna definition och med kombinationsutbildningar som empirisk grund definieras arbetsintegrerad språkinlärning (Work-Integrated Language Learning, WILL) som ett program eller annan utbildningsform som primärt syftar till utveckling av andraspråkskunskaper, där lärande i klassrum och på arbetsplats medvetet kombineras och där kopplingar mellan miljöerna aktivt eftersträvas.