Pedagogiska konsekvenser av att skolan utformas i relation till brott
De pedagogiska möjligheterna är begränsade när skolan ramas in av en relation till brott, när den beskrivs som brottsförebyggande och när elever beskrivs som offer eller förövare. Det menar Maggie Beth O´Neill som har forskat i ämnet.
Bor i Stockholm
Född år 1992
Disputerade 2025-09-05
vid Göteborgs universitet
Educational work beyond carceral logics. Stereoscopic engagements with educational philosophy and abolitionism
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag har sett att skolan under de senaste åren ramas in av en relation till brottslighet och hur elever beskrivs som brottsoffer och förövare, samt att skolan alltmer ses som en viktig institution för att både förebygga och anmäla brott. Jag blev intresserad av de pedagogiska konsekvenserna av den utvecklingen.
Vad handlar avhandlingen om?
− Jag har undersökt de pedagogiska implikationerna av att skolan utformas i relation till brott, och att skolan förväntas lösa olika samhällsproblem. Jag har också undersökt de pedagogiska implikationerna bortom den här kopplingen mellan skola och brottslighet. I avhandlingen problematiserar jag så kallade karcerala logiker (från engelskans ‘carceral logics’), som också kan översättas till ’fängelselogik’, vilket är ett sätt att tänka som tar för givet att kriminalisering, polis och straffrätt är rimliga lösningar på samhällsproblem. Jag undersöker hur vi kan förstå det här genom pedagogisk filosofi, så det är en pedagogisk filosofisk analys och inte en empirisk studie.
Diskussioner om arbetarrörelsen i Sverige kan också innefatta en undersökning av vilken typ av facklig organisering som var kriminaliserad på den tiden, och jämföra med vilken typ av organisering som är kriminaliserad idag.
Maggie Beth O’Neill
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Att de pedagogiska möjligheterna är begränsade när skolan inramas av en relation till brott, när den beskrivs som brottsförebyggande och när elever beskrivs som offer eller förövare. Elevernas plats i den karcerala ordningen är på så sätt fastställd som sann, och det etableras en ojämlikhet såväl mellan lärare och elever som mellan olika elevgrupper.
− Jag argumenterar för nya möjligheter med ett pedagogiskt arbete som går bortom denna inramning. Där man i det pedagogiska arbetet, istället för att basera relationerna med elever på hoppet om att de inte blir kriminella, verkar för deras frihet att existera bortom denna kategorisering. Jag menar att det är möjligt att undervisa bortom karcerala logiker i ämnen som redan finns i skolan. Till exempel kan en historielektion om olika kungar också diskutera vilka människor som ansågs vara brottslingar vid den tiden och vem som bestämde detta, och jämföra med situationen idag. Diskussioner om arbetarrörelsen i Sverige kan också innefatta en undersökning av vilken typ av facklig organisering som var kriminaliserad på den tiden, och jämföra med vilken typ av organisering som är kriminaliserad idag.
− Genom min analys växer en teoribildning fram om pedagogiskt arbete bortom de karcerala logikerna. Jag beskriver hur vi kan tänka på pedagogiskt arbete som en möjlighet för elever, där de inte definieras genom sin relation till kriminalitet, och att vi helt skiljer undervisningen i svenska skolor från idén om brottsförebyggande arbete.
Vad överraskade dig?
− Det är som sagt en filosofisk avhandling, men det var intressant att se vad man kan få syn på genom att använda både pedagogisk filosofi och abolitionistisk teori, som problematiserar kriminalisering och beroendet av straffrättsliga institutioner. Det gjorde det möjligt att se något annat än vad vi kan se i empirisk forskning när det gäller olika aspekter av brott i relation till skolan och elever.
Vem har nytta av dina resultat?
− Lärare och annan personal i skolan kan använda resultaten för att reflektera över sina egna praktiker i skolan. Men även forskare inom utbildningsvetenskap. Resultaten är också viktiga för beslutsfattare och politiker inom utbildningsområdet, som ett exempel på ett mer rättvisebaserat och etiskt alternativ till den nuvarande kriminaliseringen av ungdomar i skolan.