Balansgång mellan att vara skola och företag i skola med entreprenöriell profil
Skolan ska vara en plats för bildning, men i en skola profilerad mot entreprenörskap ska den också skapa individer som är nyttiga för arbetsmarknaden – två olika uppdrag som skapar en problematisk spänning. Det visar Annalena Gladers forskning.
Bor i Stockholm
Född år 1976
Disputerade 2025-09-26
vid Stockholms universitet
Drömfabriken – mellan näringsliv och klassrum. Centrumskolans väg mot en entreprenöriell praktik
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag är gymnasielärare i botten och har jobbat på en kommunal skola där jag undervisade i företagsekonomi på ett internationellt ekonomiprogram, och där jag även var mentor för ett ekonomiprogram. I samband med gymnasiereformen 2011 kom entreprenörskap in i skolans styrdokument. Vi arbetade redan mycket ämnesintegrerat med företagande och entreprenörskap på skolan, och i och med reformen funderade vi på hur vi skulle kunna jobba ännu mer med de frågorna. Då föddes intresset för att studera varför och på vilket sätt entreprenörskap har blivit ett så viktigt fenomen i skolans värld.
Vad handlar avhandlingen om?
− Jag har tittat närmare på en skola som jag kallar för Centrumskolan, som har en profilering mot entreprenörskap. Samtidigt som entreprenörskap introducerades i skolan inträffade också en omfattande marknadisering av skolans fält. Min studie fokuserar på vilka krafter som har bidragit till att just den här typen av skola har vuxit fram. Entreprenörskap i skolan är en sådan kraft, liksom skolans marknadisering och att den har blivit konkurrensutsatt. Dessutom har en förändring inträffat i synen på livslångt lärande där en ekonomisering har ägt rum, vilket innebär att elever förväntas lära sig saker som är till nytta. Därför tyckte jag att det var intressant att närmare studera en skola med profil mot entreprenörskap i relation till dessa drivkrafter. Jag har gjort en etnografisk studie där jag har observerat verksamheten och gjort djupintervjuer. Jag har också analyserat innehåll från sociala medier och skriftlig dokumentation från skolan.
Det skapas en skolpraktik som blir en balansgång mellan att vara skola och att vara företag, och det är något som genomsyrar hela skolans praktik – från hur lokalerna är utformade till vilka pedagogiska metoder som man använder sig av.
Annalena Glader
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Att det skapas en skolpraktik som blir en balansgång mellan att vara skola och att vara företag, och det är något som genomsyrar hela skolans praktik – från hur lokalerna är utformade till vilka pedagogiska metoder som man använder sig av. Även rytmen i skolan påverkas, och det blir mycket evenemang och många jippon. Skolpraktiken blir också väldigt fragmenterad och lite upphackad utifrån att man jobbar mer ämnesintegrerat och med olika case.
− Jag kunde också se hur det skapar vissa ideal för hur lärare och elever ska vara. Lärarna ska vara säljande och sälja sin utbildning i klassrummet, och eleverna ska vara väldigt drivna och socialt rörliga. Om vi tänker att skolan både ska vara en plats för bildning och där man samtidigt ska skapa individer som är nyttiga för arbetsmarknaden, så är det två uppdrag som ofta står i konflikt med varandra och det blir en spänning som är problematisk, menar jag.
Vad överraskade dig?
− Jag var förvånad över att den här profileringen genomsyrade skolan så genomgående. Man kanske kan tänka sig att det bara handlar om att man jobbar efter en entreprenöriell pedagogik, eller att man jobbar med case. Men det påverkade verkligen allt ifrån hur lärarna skulle vara klädda till hur lokalerna är utformade.
− Jag skulle också säga att det utövas något som kallas för ‘symboliskt våld’, som påverkar hur både lärare och elever ser på sig själva. Begreppet symboliskt våld kommer från den franska sociologen Pierre Bourdieu, och handlar om en subtil maktutövning där något tas för givet. Det här sättet som man bedriver utbildning på i den studerade skolan är något som lärare och elever tar för givet, utan att ifrågasätta. Det fanns vissa röster som var lite frågande, men det var ändå ett sätt att arbeta som både lärare och elever internaliserade och gjorde till sitt.
Vem har nytta av dina resultat?
− Resultaten är viktiga för politiker. De behöver få en förståelse för att det inte bara är styrdokumenten som formar skolor, utan att det framförallt är synergier mellan olika utbildningsreformer och ekonomiska politiska krafter. Men resultaten är framförallt viktiga för elever och deras föräldrar när de väljer gymnasieskola. Vilken skola man väljer får konsekvenser, både för hur man ser på sig själv och för den utbildning som man får.
− Resultaten är också intressanta för lärare som väljer att ta anställning på en sådan här skola, eftersom det ställs vissa krav på dig som lärare.