Hoppa till sidinnehåll
Elevinflytande

De organiserade eleverna: Den svenska elevrörelsens riksförbund och deltagande i utbildningspolitiken 1938–2005

Publicerad:17 november

Victor Johansson har forskat om den svenska elevrörelsens formering, utveckling och organiserade deltagande i den nationella utbildningspolitiken mellan åren 1938 och 2005.

Författare

Victor Johansson

Handledare

Docent Daniel Lövheim, Stockholms universitet Professor Joakim Landahl, Stockholms universitet Docent Rebecca Ye, Stockholms universitet

Opponent

Docent Björn Norlin, Umeå universitet

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2025-11-07

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Abstrakt

Avhandlingen undersöker den svenska elevrörelsens nationella organisationer och deras deltagande i svensk utbildningspolitik under det demokratiska välfärdssamhällets epok. Fokus för analysen ligger på hur rörelsens riksförbund formerades och förändrades i relation till sin omgivande politiska kontext samt vilka organisationsprinciper och påverkansrepertoarer de brukade för att uppå sina politiska målsättningar. På så vis utgör studien en form av förbundshistoria underifrån som använder teoretiska perspektiv hämtade från sociala rörelseforskning och organisationssociologi. Resultatet skildrar ett kontinuerligt, variationsrikt och dynamiskt deltagande som ger empiriska belägg för ett mer explicit politiskt aktörskap än vad som framträtt i tidigare forskning om elevers kollektiva handlande och skolföreningsliv. Studien understryker att elevorganisering inte enbart fyllt funktioner av socio­kulturell eller demokratisk självfostran utan också har utgjort politiskt handlande i praktiken. I relation till internationell forskning lyfter studien fram hur medlemsorganisationerna varit särskilt centrala för rörelsens verksamhet i den specifikt svenska kontexten. Detta kompletterar bilden av att elever främst försökt påverka politiken genom mer spontana och protestbaserade handlingar. Undersökningen ger även värdefulla bidrag till vår förståelse av Sveriges utbildningspolitiska ut­veckling, sett ur perspektivet från en grupp med mindre formell makt och begränsade politiska resurser. Studien synliggör en tidigare dold historia av organiserade elevers deltagande som visar att skolungdomen inte bör förstås som passiva mottagare av policybeslut utan som aktiva medskapare i utbildningens historia.