Musikskapande med digitala verktyg: en medieekologisk studie i grundskolans senare år

Abstrakt

Denna avhandling handlar om hur ett musikskapande med digitala verktyg realiseras i högstadiets musikundervisning. Tidigare forskning visar att pop- och rockbandskontexten länge influerat högstadiets musikskapande aktiviteter, men att användningen av digitala verktyg blivit allt mer vanligt förekommande sedan termen introducerades i läroplanen för den svenska grundskolan 2011. I tidigare forskning framkommer även att användningen av digitala verktyg för att skapa musik både kan medföra demokratiserande möjligheter, liksom utmaningar för musiklärare och elever. Samtidigt råder det en brist på svenska studier som genomförts inom ramen för högstadiets ordinarie musikundervisning och som tar tillvara på hur både elever och musiklärares beskriver sina erfarenheter av att skapa musik med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna avhandling är att bidra med kunskap om hur ett musikskapande med digitala verktyg (om)formar musikundervisningens ekologi. Studien fokuserar på hur elever och musiklärare beskriver och realiserar styrdokumentens skrivningar i högstadiets musikskapande aktiviteter. För att uppnå detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: 1) Hur formas och omformas högstadiets musikskapande aktiviteter genom användningen av digitala verktyg? och 2) Vilka möjligheter och utmaningar medför användningen av digitala verktyg i högstadiets musikskapande aktiviteter? Metodologiskt är studien utformad utifrån en kvalitativ forskningsdesign innefattande semistrukturerade intervjuer med musiklärare, klassrumsobservationer och gruppintervjuer med högstadieelever. Det empiriska materialet har analyseras genom reflexiv tematiskt analys och en teoretisk lins grundad i ett medieekologiskt perspektiv som kompletterats med delar ur Bernsteins pedagogiska apparat. Studiens resultat visar att när styrdokumentens skrivningar om ett musikskapande med digitala verktyg realiseras till en pedagogisk diskurs i högstadiets musikundervisning så medför det i praktiken att musikproduktion rekontextualiseras till en för musikundervisningen anpassad skolaktivitet. I denna rekontextualiseringsprocess försöker kommersiella aktörer på olika sätt påverka musiklärares val av tekniska lösningar. Genom användningen av digital audio workstations (DAWs) blir pop- och rockbandskontexten, som tidigare influerat högstadiets musikskapande aktiviteter, förlegad och ersätts med en ny vokabulär och nya lärandeideal som associeras med musikproduktion. Användningen av dessa digitala verktyg influerar den musik eleverna kan skapa och skapar, de färdigheter de behöver för att producera legitima kompositioner, liksom kommunikationen i klassrummet. Användningen av digitala verktyg medför även ett förstärkt fokus på elevernas individuella arbete, liksom musiklärare och elevers tekniska förtrogenhet. Vidare förefaller elevernas valmöjligheter utökas genom användningen av digitala verktyg och utifrån elever och musiklärares tekniska förtrogenhet och förmåga att utforska den digitala tekniken utgör dessa medier både utbyggnader och stympningar i undervisningens musikskapande aktiviteter. Studiens resultat diskuteras i relation till det individuella framför det kollektiva, den förändrade kommunikationen, de kommersiella aktörernas inflytande, kravet på nya färdigheter och huruvida digitala verktyg underlättar musikskapande i skolan. Studien avser att bidra till att fylla den identifierade kunskapsluckan genom att ge nya insikter om hur digitala verktyg (om)formar de musikskapande aktiviteterna i den svenska högstadieskolans musikundervisning. Samtidigt som studien utgör ett bidrag till forskningsfältet musikpedagogik och pedagogiskt arbete, pekar den även på områden i behov av vidare studier och kan således fungera som en inspirationskälla för framtida forskning om den digitala teknologins föränderliga roll i musikundervisning och kreativt musikskapande.