Specialpedagoger navet i ett komplext samarbete

Fakta

Jonas Udd

Bor i Göteborg
Född 1977

Disputerade 2025-10-10
vid Göteborgs universitet

Avhandling

SENCOs’ agency in Swedish upper secondary schools. A lifeworld phenomenological study of how special educational needs coordinators navigate and manage their everyday worklife

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat både som specialpedagog och gymnasielärare. Många specialpedagoger beskriver hur de rör sig mellan olika grupper för att uppfylla sitt uppdrag. Det gäller grupper både inom och utanför skolan där kontakterna kan vara med vårdnadshavare, BUP, socialtjänst, sjukvård, föreningslivet eller andra ställen där elever söker stöd. Jag blev intresserad av relationernas betydelse i arbetet med att stötta elever och skapa kvalitativa åtgärdsprogram.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om specialpedagogers erfarenheter av att skapa och upprätthålla agens för att utföra sitt uppdrag. Det kan omfatta både att handla inom ramarna för sitt uppdrag och ibland att utvidga eller avgränsa uppdraget. 

Specialpedagogerna ägnar samtidigt mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen. Det är inte tydligt definierat i styrdokument, och inte heller alltid lokalt på en skola, hur yrkesrollen ska se ut.

Jonas Udd

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Specialpedagogerna samarbetar med alla yrkesgrupper i skolan och även personer utanför skolan. Specialpedagogerna är ett nav, en spindel i nätet, i arbetet för att skapa en likvärdig skola för alla och de arbetar med utgångspunkt både från elevernas behov och från kunskap om organisatoriska förutsättningar i skolan. Hela skolan behöver vara involverad i arbetet.

– Yrkesetiken är grundläggande för specialpedagogerna. De väljer uppgifter med en tydlig moralisk kompass där både elevernas bästa och lärarnas förutsättningar att göra sitt jobb vägs in. Arbetet är värderingsstyrt och specialpedagogerna representerar en syn på utbildning som karaktäriseras av bildning, rättvisa, likvärdighet och jämlikhet. Styrdokument sätter ramarna och internationella överenskommelser, bland annat Salamancadeklarationen, lägger grunden för det etiska innehållet.

– Yrkesvardagen för specialpedagogerna präglas av förändring. Det handlar om att skapa lärmiljöer där alla kan lära sig, må bra och trivas. Det är också tydligt på en existentiell nivå att specialpedagoger arbetar med att möta människor och se till deras behov. När det gäller kontakter med andra medarbetare var det tydligt till exempel hur man arbetar med rummet. Om lärarkollegor inte är bekväma att komma till specialpedagogens kontor kan man ta en promenad i stället eller ses på lärarens arbetsplats. Specialpedagogerna beskriver hur de kände av och lyssnade in människor omkring sig. Det var också tydligt att de i sitt uppdrag såg att det tar lång tid att arbeta med skolutveckling. Även om man kanske vill skapa förändring snabbt såg man att det kan vara tusen små steg i en brant trappa.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande hur mycket som sker i gränslandet mellan olika yrkesområden inom och utanför skolan. Inom skolan samarbetar specialpedagogerna med andra lärare, skolsköterska, kuratorer, rektor och övriga yrkeskategorier. Man gör det som behöver göras för att skolan ska bli likvärdig för alla elever. Specialpedagogerna ägnar samtidigt mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen. Det är inte tydligt definierat i styrdokument, och inte heller alltid lokalt på en skola, hur yrkesrollen ska se ut.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand skolpersonal, som lärare och personer inom elevhälsan. Även undervisande och forskande personal inom högskolan kan ha nytta av avhandlingens resultat, liksom studenter och lärare på specialpedagogutbildningen.