Verksamhetsförlagd utbildning viktig när obehöriga yrkeslärare blir behöriga
Genom lärarutbildningen går obehöriga yrkeslärare från att vara lärare till att bli lärare. Särskilt betydelsefull är den verksamhetsförlagda utbildningen, konstaterar Viktoria Grahn Johansson i sin avhandling.

Född 1972
Bor i Växjö
Disputerade 2025-11-07
vid Linnéuniversitetet
Att vara och bli yrkeslärare. Lärande som nykomling och erfaren i arbete och studier
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat länge som lärarutbildare och har i den rollen mött många obehöriga yrkeslärare som parallellt med sitt arbete studerar till lärare. Det här är en speciell grupp av lärarstudenter eftersom de har ett grundyrke i botten. Vad som ytterligare väckte mitt intresse var att ämnet är väldigt lite beforskat.
Vad handlar avhandlingen om?
– Titeln, ”Att vara och bli yrkeslärare. Lärande som nykomling och erfaren i arbete och studier”, sammanfattar i stort vad avhandlingen handlar om. Mer specifikt undersökts hur obehöriga yrkeslärare i lärarutbildningen lär sig att bli lärare och hur använder sig av sina erfarenheter från grundyrke. Men också om hur obehöriga lärare som studerar rör sig mellan tre olika arenor: Grundyrket, arbetet som outbildad yrkeslärare och lärarstudent. Var känner de tillhörighet? Avhandlingen bygger på intervjuer med 15 yrkeslärarstudenter vid fem olika lärosäten. Studenterna har arbetat som obehöriga yrkeslärare vid åtta olika yrkesprogram.
Lärarutbildningen ger obehöriga yrkeslärare djupare insikt i insikt i läraryrkets komplexitet, vilket innebär att de går från att vara lärare till att bli lärare.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Framför allt att lärarutbildningen ger obehöriga yrkeslärare djupare insikt i insikt i läraryrkets komplexitet, vilket innebär att de går från att vara lärare till att bli lärare. Många av de intervjuade obehöriga yrkeslärarna vittnar om hur de tidigare känt sig mer eller mindre inkastade i läraryrket. Det har fungerat, men då tack vare den ämneskunskap som de besitter genom sitt grundyrke samt stöd från erfarna kollegor.
– Även om de studerande obehöriga yrkeslärarna i studien presenterar sig som lärare, identifierar de sig både med grundyrket och läraryrket. Samtidigt känner de tillhörighet med andra lärarstudenter. Resultaten visar hur yrkeslärarna hela tiden förhandlar mellan dessa tre olika perspektiv och sammanhang. I studentrollen studerar de sin egen och andras undervisning, vilket gör att de även granskar sin egen lärarroll utifrån ett elevperspektiv. Oavsett om lärare identifierar sig mest med grundyrket eller med läraryrket så lägger de stor vikt vid grundyrket och ofta vid de yrkeskunskaper som inte finns med i skolväsendets styrdokument.
Vad överraskade dig?
– Jag slogs av hur betydelsefull den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) var för lärarstudenterna. De gjorde alla sin vfu på sina respektive arbetsplatser och med stöd av handledare fick de nu möjlighet ett steg tillbaka och verkligen lära sig yrket från grunden. Det här är ett viktigt resultat som också understryker vikten av att studenterna erbjuds hög kvalitet på sin vfu.
Vem har nytta av dina resultat?
– Ganska många, tänker jag! I första hand yrkeslärare, yrkeslärarstudenter, vfu-handledare och lärarutbildare. Men också skolledare inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt beslutsfattare på högre nivå.


