Pedagogisk samsyn stärker elever i anpassad skola

I anpassad skola kan det vara lätt att som lärare, lärarassistent eller elevassistent ”hjälpa” eleverna lite för mycket. När pedagogerna i stället backade ett steg började eleverna ta egna initiativ, visar Veronica Söderlund i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Att skriva var ett bra sätt att samla ihop och fördjupa, men också sprida, det arbete vi gjort genom Ifous FoU-program ”Kunskapsuppdraget i anpassad skola”. Under arbetets gång tog vi del av andra skolors erfarenheter i ämnet, vilket var väldigt värdefullt. Genom den här artikeln hoppas jag att våra erfarenheter kan komma andra till nytta. 

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om hur vi arbetat med pedagogisk samsyn mellan lärare, lärarassistenter och elevassistenter i syfte att stärka elevernas utveckling och lärande med fokus på deras kommunikationsförmåga. Artikeln beskriver hur vi utformat en samtalsmall som användes vid regelbundna träffar mellan de olika yrkeskategorierna, mallen fungerade som ett stöd att hålla en röd tråd i samtalet samt skapa gemensamma pedagogiska förhållningssätt, begrepp och utgångspunkter, allt i syfte att just stärka elevernas kommunikation. Arbetet pågick i flera år och genom fokusgruppintervjuer har jag sedan utvärderat arbetet.

I anpassad skola kan det var lätt att hjälpa eleverna lite för mycket. När vi i stället backade ett steg såg vi hur eleverna började ta egna initiativ.

Vilka resultat har du sett?

– Intervjuerna visar att samtliga tycker att den pedagogiska samsynen har ökat, vilket också tydligt avspeglas på eleverna som tagit flera steg framåt i sin kommunikation. Elevassistenterna, som ju följer eleverna under hela skoldagen, är den yrkesgrupp som ser detta allra tydligast. De betonar att eleverna på ett mer medvetet sätt använder flera olika sätt att kommunicera och i högre grad uttrycker vad de själva vill. Vi har elever på vår skola som under projektets gång gått från att i stort sett inte tala alls till att tydligt kommunicera vad han eller hon tycker och vill.

– I anpassad skola kan det var lätt att som lärare, lärarassistent eller elevassistent ”hjälpa” eleverna lite för mycket, genom att exempelvis ta dem i hand och vägleda. När vi i stället backade ett steg såg vi hur eleverna började ta egna initiativ och ge uttryck för vad de själva ville. Ett exempel är när eleverna fick i uppgift att välja olika saker. Först förstod de inte uppgiften alls, men med tiden blev de allt tydligare och säkrare på att kommunicera. Arbetet har inneburit att personalgruppen byggt upp en gemensam pedagogisk samsyn, ett yrkesspråk men också strukturer för ett fortsatt pedagogiskt samarbete. 

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har sedan projektet avslutades bytt arbetsplats men jag tar givetvis med mig flera värdefulla lärdomar och insikter från arbetet. Främst betydelsen av att hela personalgruppen arbetar tillsammans för att skapa en pedagogisk samsyn. Jag brukar säga att, vi har alla, lärare, lärarassistenter och elevassistenter, olika uppgifter men uppdraget är detsamma – elevernas lärande och utveckling.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag vet att de har fortsatt arbetet i samma anda på min tidigare arbetsplats, och det gläder mig. Min intention är att införa liknande arbetssätt på min nya arbetsplats.