Stort fokus på tid i skolans vardag
Tiden och klockan får väldigt stort utrymme i undervisningen och styr över nästan allting i skolans vardag. Det visar Rose Heir i sin avhandling om hur lärare i Finland hanterar tid, och vilken betydelse tiden får i skolarbetet.
Bor i Korsholm, Finland
Född år 1959
Disputerade 2025-10-03
vid Åbo Akademi
”Jag tycker det hinns bra…”. Om aspekter av tid och tidslandskap i lärares undervisning
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag är lärare i grunden så jag har ett personlig intresse. När man börjar arbeta som lärare så inser man redan första dagen att tiden är viktig. Jag kommer ihåg att tidplanen sprack under min allra första lektion, och jag tror att alla lärare kan känna igen sig i den situationen. Jag har också jobbat som lärarutbildare i många år och har kunnat se att även om en uppgift inte har inneburit att studenterna ska fundera så mycket på tiden så gör de det i alla fall.
Vad handlar avhandlingen om?
− Jag har undersökt tid i undervisningen i Finland. Vi har utvecklat en syn på tid som är ungefär samma som klockan, där den mätbara tiden är starkt framträdande. Jag använder en annan teori om hur man kan betrakta tid, som innefattar nio aspekter av tid som tillsammans bildar något som kallas för tidslandskap. Jag har besökt fyra olika lärare och deras klassrum, och jag har videofilmat deras undervisning med fokus på läraren och på undervisningen.
Vi måste fundera på vilken skola vi vill ha i förlängningen. Vill man att den ska vara väldigt styrd av den mätbara tiden, eller ska den se ut på något annat sätt?
Rose Heir
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Att förstå att tid är en komplexitet av olika aspekter, och att de här aspekterna framträder när man undervisar. Det finns många olika slags tidsaspekter, och de tre tidsaspekter som framträder tydligast i mitt material är tidsramar, lärarens tempo och lärarens olika lösningar på hur man tillämpar ‘tajming’. Jag menar att det är viktigt att fler än en aspekt får utrymme, och utifrån mina resultat kan jag säga att tidsramarna får väldigt stort utrymme. Det handlar till exempel om att lärare pratar mycket om att tiden snart är slut, och att eleverna måste skynda sig. De pratar också väldigt mycket om lektioner och lektionstid. Eleverna måste komma i tid och det är väldigt viktigt att respektera tidsramarna.
− Om man tittar på systemnivå så är det naturligtvis så att vi behöver tidsramarna – men de blir väldigt framträdande. Vi lägger scheman i skolan som behövs för att man ska kunna synkronisera skolvardagen, och för att folk ska vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Hela vårt samhälle bygger på det. Det är väldigt viktigt att barnen får lära sig det, men man kan fundera på om det är klokt att man gör det i så stor utsträckning så att man kanske glömmer de aspekter av tid som också är viktiga. Jag kan exemplifiera det med att när man som lärare lyckas föra in ‘tajming’ så kan det handla om att man struntar i tidsramen, och bestämmer sig för att göra klart ett arbete utan att titta på klockan. Då ser man att det händer andra saker, och elever kan få flow när de får jobba på utan att störas av att det finns en tidsram. Det går ju inte alltid, men det gäller att vara medveten om vad man gör med tiden som lärare.
− I Finland har vi en väldigt starkt styrande timförordning i lagen som man inte får avvika från. Det är inte alltid så lätt för lärare att påverka. Men det som är trösterikt, som mina resultat visar, är att lärare ändå klarar av det här ganska bra. Tidsramen styr lärarnas tempo, men när det gäller ‘tajming’ så handlar det mer om lärares skicklighet och kompetens, alltså när och hur det passar att arbeta med en viss uppgift. Det är det som driver undervisningen framåt. Lärare är duktiga på att utveckla sitt tempo så att det funkar, och de ser möjligheter som de kan skapa genom att ändra ‘tajmingen’, som att flytta ett lektionspass eller en rast för att det passar bättre.
− I avhandlingen använder jag mig av två begrepp, kronos, som är den mätbara tiden, och kairos, som lyfter de subjektiva och kvalitativa aspekterna av tid, som till exempel ‘tajming’. Mina resultat visar att skolan är väldigt mycket kronos – vi mäter väldigt mycket och har koll på tiden.
Vad överraskade dig?
− Som lärare vet man ju att tiden är med hela tiden, men det överraskade mig att den är så tydligt framträdande och styr nästan över allt. Det finns många exempel i mitt material där lärarna fattar beslut som är kopplade till tidsramen.
Vem har nytta av dina resultat?
− Beslutsfattare på alla nivåer. I Finland har vi en stark koppling till lagtexten när det gäller timplan och vår timförordning, och vi måste fundera på vilken skola vi vill ha i förlängningen. Vill man att den ska vara väldigt styrd av den mätbara tiden, eller ska den se ut på något annat sätt? Jag tänker mig att det är lönsamt att fundera på det.