Maskulint och selekterat på gymnasiets fordonsprogram

Fakta

Sofie Krantz

Född 1968
Bor i Växjö

Disputerade 2025-11-14
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Så skruvas en bilmekaniker. Socialisations- och identifikationsprocesser på ett fordons- och transportprogram i gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i flera år som lärarutbildare och har alltid varit intresserad av sociala processer i skolan. När jag inledde mina doktorandstudier var tanken att forska om framgångsfaktorer på ett yrkesprogram. När jag väl kom till den aktuella skolan insåg jag att det var frågor kring socialisering, identitetsprocesser och normskapande som var det mest intressanta. 

Vad handlar avhandlingen om?

– Om just socialisering, identitetsprocesser och normskapande på ett gymnasialt fordonsprogram med många elever med skolmisslyckanden bakom sig. Mer specifikt har jag undersökt hur det går till att bli bilmekaniker på det här programmet: vad gör lärarna och hur tolkas det av eleverna, vilka normer och ramar erbjuds och formas eleverna in? Avhandlingen bygger på en treårig fallstudie där jag observerat och intervjuat elever och lärare på fordonsprogrammet på en gymnasieskola. 

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Generellt präglas gymnasiets fordonsprogram av en lång tradition av maskulin kodning, vilket betyder att eleverna, oavsett kön, fostras in i en maskulinitet. Det kan yttra sig i allt från att lärarna hälsar eleverna med ”hej grabbar”, trots att det finns två tjejer i klassen, eller att vårdnadshavare till flickor i klassen får hem brev med formuleringar som ”välkommen till skolan och prata om din son”. Det kan tyckas som mindre allvarligt men faktum är att tjejer hela tiden möts av dessa praktiker. Desto allvarligare är hur tjejerna i klassen utsätts för glåpord som ”hora” eller ”fitta” av andra elever. Alla elever utövar givetvis inte den här typen av dominant maskulinitet, men det finns en helt klart en normalisering kring det här beteendet. 

– Också lärare drabbas, och många i studien menade att ”det är bara att hacka i sig”. Att klaga till skolledning eller facket skulle inte göra någon skillnad, menade lärarna och hänvisade till att rådande kultur var mer eller mindre accepterad. Här ska tilläggas att många yrkeslärare också saknar lärarutbildning, vilket inte är svårförståeligt. Att bli utbildad yrkeslärare kräver lång utbildning.

– Det finns även en statusordning bland eleverna på det här fordonsprogrammet som speglas i den statusordning som finns mellan olika fordonsföretag i branschen. Ett tydligt exempel är vilka elever som får praktik på vilka företag. Det pratas öppet om så kallade ”arabverkstäder”, i regel icke legitimerade bilverkstäder där de elever som inte ser sig inkluderade på legitimerade bilverkstäder, kan hamna. Vissa elever söker sig självmant till dessa icke legitimerade verkstäderna, eftersom de i utbildningens slutskede förstår att de inte kommer att få anställning någon annanstans.

– Ytterligare ett viktigt resultat är hur skolan förstärker selekteringen av elever genom att exempelvis dela upp klassen i grupper i ”livliga” respektive ”lugna” elever. I praktiken innebär detta sämre undervisningskvalitet i den livliga gruppen eftersom så många elever är stökiga. Gruppindelningen av elever skapar också ett stigma, eleverna i den livliga gruppen vet att skolan inte satsar på dem. Selekteringen av ”duktiga” och ”sämre” elever fortsätter under hela utbildningen. 

Vad överraskade dig?

– Främst över hur tydlig selekteringen var och hur den förstärktes genom att läraren delade in klassen i grupper utifrån elevernas nivå. Det finns ingen evidens för att den här typen av elevindelning gynnar lärandet, därför är det svårt att förstå varför det görs.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att skolpolitiker och andra beslutsfattare inom skolan skulle behöva se över resultaten, framför allt om hur man kan förebygga maskulinitetsfostran inom vissa utbildningar. Jag tror också att lärare och elever kan använda resultaten som diskussionsunderlag i frågor om värdegrund och arbetsmiljö.