Svårigheter kan döljas bakom goda skolresultat
Elevers förmåga till känsloreglering och hantering av vardagen är viktigt både för mående och skolresultat. Det finns potential att arbeta mer hälsofrämjande, visar Frida Ilahis avhandling. Elever kan dölja svårigheter bakom goda skolresultat.
Bor i Helsingborg
Född 1989
Disputerade 2025-10-17
vid Lunds universitet
Executive functioning in Swedish youth. Informant perspectives, developmental patterns, and links to clinical profiles, mental health, and academic achievement
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är psykolog, och både inom skolan och inom vuxenpsykiatrin möter man ofta personer som har svårt med exekutiva funktioner. Det gäller personer med olika typer av diagnoser, till exempel personer med ångest, inlärningssvårigheter eller neuropsykiatriska diagnoser.
– Ytterligare ett skäl till att jag blev intresserad är att jag länge funderat över hur skolan kan bli en plats för att främja psykisk hälsa. Att arbeta med exekutiva funktioner skulle kunna ha potential för det. Begreppet exekutiva funktioner kan ha olika definitioner. Min definition är att det handlar om vardagliga beteenden som att kunna styra tankar, känslor och arbeta mot ett mål.
Vad handlar avhandlingen om?
– Övergripande handlar det om svenska barn och ungdomars beteendemässiga exekutiva funktioner, byggt på att barn och unga har gjort självskattningar av detta. Även lärare och föräldrar har gjort skattningar av de exekutiva funktionerna.
– En del av avhandlingen är en utvärdering av ett instrument, en skattningsskala som används för att bedöma exekutiva funktioner. Skattningsskalan Brief2, Behavior rating inventory of executive function, som är skapad i USA, används ofta i svensk skola och inom psykiatrin, men då används amerikanska normer för utvärderingen. Avhandlingen utvärderar skattningsskalan i en svensk kontext, samtidigt som svenska normer samlats in.
– En annan del handlar om att se hur exekutiva profiler ser ut hos barn som har till exempel ångest, depressioner, autism eller andra diagnoser.
– En del som särskilt berör skolan handlar om hur elever själva skattar sina exekutiva funktioner, och hur lärare skattar funktionerna. Där undersöks frågan hur exekutiva funktioner hänger ihop med diagnoser och skolbetyg.
Vi såg också att exekutiva svårigheter är mycket vanligt förekommande hos barn med adhd, ångest, depressioner och andra psykiatriska diagnoser.
Frida Ilahi
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vi kom fram till att instrumentet, Brief2, fungerar väl och har identifierat svenska normer som kan användas. Det ökar instrumentets användbarhet.
– Vi såg också att exekutiva svårigheter är mycket vanligt förekommande hos barn med adhd, ångest, depressioner och andra psykiatriska diagnoser. Det finns också tidigare forskning om detta, men vi tittade mer på funktioner i vardagen och såg till exempel att de som har fler diagnoser, som både autism och adhd, hade störst svårigheter.
− I den del som berör skolan såg vi att det fanns könsskillnader i resultaten. Det som var mest framträdande var att flickor i tonårsåldern skattade sig själva lägre när det gäller exekutiva funktioner jämfört med hur lärare skattade deras exekutiva funktioner. För pojkar var det resultatet det omvända. Pojkar skattade sina exekutiva funktioner högre än vad lärarna gjorde.
– I skolstudien uppgav även unga som inte haft kontakt med vården för sina symtom att de hade svårigheter med exekutiva funktioner. Generellt verkade det vara svårt för lärare att upptäcka internaliserade problem hos elever som ångest och depression.
Vad överraskade dig?
– Det verkar som flickorna som upplever svårigheter som dåligt mående, till exempel ångest och depressioner och svårigheter att styra sig själv, ändå presterar bra. Det verkar som att det dåliga måendet snarare eldar på deras prestation. Flickorna verkar tendera att kompensera mer för sina upplevda svårigheter; som att man anser sig ha en brist, och försöker maskera det. Även om det innebär högre betyg för de flickorna ska det självklart inte tolkas som positivt. Energi kan slösas mer än den gör nytta.
Vem har nytta av dina resultat?
– För elevhälsan och skolpsykologer är det viktiga resultat om instrumentet Brief:s tillförlitlighet och potential att arbeta hälsofrämjande med att stärka barn och ungas exekutiva funktioner. För en bredare grupp, beslutsfattare på olika nivåer, är frågan om flickors upplevda svårigheter med psykiska hälsa viktig att arbeta vidare med.