Ann S. Pihlgren: Så kan fritidshemmet utvecklas

Publicerad:2018-02-01

Uppdaterad:2023-08-31

Skribent:Moa Duvarci Engman

Fritidshemmen blir alltjämt styvmoderligt behandlade. Det menar forskaren och skolutvecklaren Ann S. Pihlgren, som presenterar sex punkter för att råda bot på problemet. FRITIDSHEMMEN ÄR UNDER FÖRÄNDRING. Med en ny läroplansdel inriktad på lärande utvecklas det pedagogiska uppdraget. Det är positivt i en annars ganska dyster historiebeskrivning. Fritidshemmen har sedan integreringen med grundskolan år 1998 varit styvmoderligt behandlade, utsatta för stora besparingar utan fortbildning för den egna professionen och med ökande elevgrupper och sjunkande andel högskoleutbildad personal. Ett märkligt försummande av en skolverksamhet, i synnerhet som svenska elevers resultat sjunker. Den obligatoriska skoldagen är kortare än i de flesta OECD-länder och verksamheten finansieras till övervägande del med medborgarnas pengar. Om intentionerna i den nya läroplansdelen ska kunna förverkligas krävs det kraftfulla insatser på alla nivåer. Ett prioriterat område är kompetenshöjning. Fler fritidslärare måste utbildas. På flera lärosäten antas studenter på alla platser men betydligt färre utexamineras, i vissa fall så få som hälften. Här krävs ett nytänkande om hur studenterna stöttas under utbildningstiden. Trots stora behov finns inga moduler på lärportalen riktade direkt mot fritidshem. Kanske beror det på att endast ett undervisningsråd på Skolverket ansvarar för fritidshemsfrågorna – brydsamt eftersom fritidshemmet för många elever utgör mer än halva skoldagen. Fritidshemsforskningen ökar men forskning om fritidshemmets effekter på elevers lärande saknas i stort. PÅ HUVUDMANNANIVÅN MÅSTE man sluta betrakta fritidshemmen som en barnpassningsinstitution. Förutsättningar i form av mindre elevgrupper krävs om verksamheten ska kunna ta sitt pedagogiska ansvar. På flera håll har huvudmännen, i brist på grundskollärare, dränerat fritidshemmen på högskoleutbildade. Personal med otillräcklig pedagogisk kompetens kommer att behöva längre systematisk utbildning. Man måste också organisera implementeringen av såväl fritidshemmets läroplansdel som av utökad samverkan med grundskolan. Många skolledare saknar kompetens om fritidshemmet och behöver själva kompetensutveckling för att kunna målstyra verksamheten. Den statliga rektorsutbildningen saknar i dag inslag om fritidshem. Fritidspedagoger som har upplevt krisen i verksamheten efter samgåendet med skolan betraktar delvis det nya uppdraget med misstänksamhet. Ofta kallas utvecklingsförsök för ”skolifiering” eller anklagas för att inte leva upp till den ideala bilden av hur fritidshemspedagogik borde vara. Det kan möjligen vara en kvalitetssäkring men blir oftast ett hinder i utvecklingen. Det är dags att tänka nytt och agera på ett nytt sätt och att med läroplanen i bakfickan utveckla fritidshemmet som en del av skolverksamheten.Detta kan ske genom bland annat dessa sex punkter:

Kompetenshöj den befintliga personalen
Vidareutveckla fritidslärarutbildningen
Förstärk fritidshemsinriktningen på Skolverket
Forska om fritidshemmets effekter på elevers lärande
Stärk skolledar- och huvudmannakompetensen
Uppmuntra försöksprojekt och nya lösningar på alla nivåer

Fritidshemmet är en fantastisk idé. På fritidshemmet ska kunskaper och färdigheter komma till liv genom att eleverna får uppleva hur kunskaperna kan användas. Genom forskning vet vi att det egna utforskandet och problemlösandet är viktigt för ett hållbart lärande. Den organisation som omsätter fritidshemmets ideal i praktiken kommer att förbättra sina skolresultat. Vi lever i en tid där det inom möjlighetens gräns går att utveckla fritidshemmen till en fantastisk pusselbit i det svenska skolsystemet. Låt oss göra det.Fakta/Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och arbetar för närvarande som forskningsledare, lärarutbildare, författare samt ledar- och skolutvecklare vid Ignite Research Institute. Hon har varit forskarreferens till Skolverkets Nya allmänna råd för fritidshem och läroplanens kapitel om fritidshemmet samt har skrivit flera delar i Läslyftet. Hon har tidigare arbetat som studierektor vid Stockholms universitet och som lärare, skolledare, förvaltningschef, skolpolitiker och kvalitetsutvecklare inom svensk skola. Ann S. Pihlgren har skrivit flera böcker, bland annat Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget (Studentlitteratur 2015). Fotnot. Sedan debattartikeln skrevs har Skolverket påbörjat ett utvecklingsarbete som riktar sig mot fritidshem Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017. Tema: Vad innebär inkludering

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play! Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Fritidshem Lärarutbildning Lärarbrist Grundskola

Stockholm

Skolnärvaro

Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!

Läs mer och boka

Åk F–Gy

27 mar 2026

Att möta explosivt beteende i förskolan

Kursen leds av Anna Hellberg Björklund och ger konkreta verktyg för att möta och förebygga explosiva beteenden hos barn i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!

Läs mer och boka