Elever med särskild begåvning och dyslexi. Ömsesidig maskering i tester och skolpraktik
Tove Ekelund vill med sin forskning bidra till en bättre förståelse av interaktionen mellan dyslexi och särskild begåvning hos elever i grundskolan.
Tove Ekelund
Professor Michael Tengberg, Karlstads universitet. Elisabet Mellroth, Karlstads universitet
Professor Ella Cosmovici Idsøe, Oslo University, Norge
Karlstads universitet
2025-12-19
Institutionen för pedagogiska studier
Abstrakt
Vanligt förekommande läsförståelsetest fångar inte alltid de avkodningssvårigheter som kännetecknar dyslexi. För elever med särskild begåvning kan det innebära att svårigheterna förblir dolda i skolan. I denna avhandling undersöks hur dyslexi kan identifieras hos elever med särskild begåvning. Fokus riktas mot begreppen dold dyslexi och twice-exceptionality (2e).
Avhandlingen bygger på läs- och skrivtester, skattningsskalor samt individuella intervjuer med 24 elever i åldrarna 10–16 år. Majoriteten har dyslexidiagnos samt begåvningsutredning (IQ 120 eller högre) sedan tidigare. Testinstrumenten DLS och LOGOS används för att pröva deras potential att identifiera dyslexi hos elever med särskild begåvning. Skattningsskalor för elever, vårdnadshavare och lärare används för att identifiera särskild begåvning hos 2e-elever. Intervjuerna belyser elevernas skolvardag, stödinsatser samt deras upplevda utmaningar och strategier vid arbete med texter.
Resultaten visar att de flesta elever, trots dyslexi, presterar inom eller över normalområdet på DLS läsförståelsetest med flervalsfrågor, medan samtliga uppvisar stora avkodningssvårigheter på LOGOS, vilket indikerar möjlig dold dyslexi. Stavningssvårigheter framträder tydligt i båda testerna. Flera har ett relativt starkt fonologiskt korttidsminne, vilket avviker från en typisk dyslexiprofil. Lärare tenderar att underskatta elevernas begåvning, medan elever och vårdnadshavare skattar den högre. I skolan riktas stödet främst mot svårigheterna, vilket gör att begåvningen ofta förbises, och de flesta elever får varken stimulans för begåvningen eller stöd för läs- och skrivsvårigheterna.
Avhandlingen aktualiserar behovet av bättre sätt att identifiera och förstå 2e-elever med dyslexi. Den bidrar med ny kunskap till forskarsamhället såväl som till pedagogisk och klinisk praktik. Resultaten kan stärka kompetensen hos pedagoger, logopeder och andra yrkesgrupper med undervisande eller utredande uppdrag och ger även värdefulla insikter för föräldrar och beslutsfattare.