Hoppa till sidinnehåll
Vuxenutbildning

Handledare viktiga för elevers språkutveckling på kombinationsutbildningar

Publicerad:20 januari
Uppdaterad:Igår 11:24
Susanne Rydell
Skribent:Susanne Rydell

Kombinationsutbildningar på komvux där elever kombinerar språkstudier, yrkesutbildning och praktik, kräver gränsöverskridande samarbete. Det visar Linda Febrings avhandling, som också lyfter handledarnas centrala roll.

Linda Febring.
Linda Febring

Bor i Lidköping
Född 1976

Disputerade 2025-10-30
vid Högskolan Väst

Avhandling

Work-integrated language learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag var med som forskningsassistent i ett projekt om migration och den globala engelskans inflytande. Vi funderade över språkval och möjligheter att lära sig svenska i samband med bland annat myndighetskontakter. Detta utökades till att också omfatta arbetsplatser och språkinlärning i kombinationsutbildningar. Kombinationsutbildningar kan ges i lärlingsform, då flera dagar i veckan tillbringas på en arbetsplats. Tidigare forskning hade visat att man inte automatiskt lär sig språket för att man är på en arbetsplats. Det krävs mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om kombinationsutbildningar, som är en relativt ny utbildningsvariant i Sverige. Utbildningen vänder sig till vuxna migranter och innehåller både yrkesutbildning och språkstudier i form av svenska för invandrare, sfi, eller svenska som andraspråk, sva. Utbildningen innehåller också praktik på en arbetsplats.

– Jag har tittat på vilka gränser och gränsöverskridanden som finns i kombinationsutbildningar och vilka lärandemöjligheter detta kan föra med sig. I en kombinationsutbildning kan språkinlärning och yrkesutbildning ske integrerat i både svenskämnet, yrkesämnet och på praktiken, men det förutsätter ett gränsöverskridande samarbete.

På en unik praktikplats gjorde elevens medverkan att städningen gick fortare och den tid som frigjordes användes för skolarbete och yrkesspecifika ord och handledaren stöttade eleven i detta.

Linda Febring

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten sätter ljuset på vikten av gränsöverskridande samarbete. Det krävs samarbete över gränserna, mellan yrkesutbildning, språkutbildning och arbetsplatspraktik. Ett exempel på gränsöverskridande är det som kallas gränsobjekt, att förflytta saker från ett sammanhang till ett annat. Det kan vara exempelvis foton, läromedel, eller annat. Det fungerar sammanbindande.

– Ett annat resultat handlar om handledarnas viktiga roll på praktikplatsen. Min avhandling visar att det uppstår tillfällen för eleverna att prata med sina handledare på praktikplatser, vilket skiljer sig från resultat i tidigare forskning. Eleverna, som var på lokalvårdsarbetsplatser, fick möjlighet till kommunikation och interaktion under praktiken genom att handledarna förklarade lokalvårdsrutiner och genom att eleverna inbjöds att ställa frågor. På en unik praktikplats gjorde elevens medverkan att städningen gick fortare och den tid som frigjordes användes för skolarbete och yrkesspecifika ord och handledaren stöttade eleven i detta. På så vis skapades en gränsöverskridande praktik.

– Det var tydligt att handledare på kombinationsutbildningar i lärlingsform har en särskilt viktig roll att spela. Handledarna måste ses som en del i utbildningskedjan i en kombinationsutbildning.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att det visade sig finnas tillgång till kommunikation och interaktion på praktikplatser, eftersom tidigare forskning har visat att det bara handlade om 7–19 minuters möjlighet till samtal per dag på praktikplatsen. Förklaringen kan ligga i att alla handledare hade gått en handledarutbildning och hade regelbundna träffar med lärarna som påminde om det dubbla syftet med kombinationsutbildningen. Handledarna fick upprepade gånger höra att det inte bara handlade om att lära sig ett yrke. Detta ledde till att också språket fick uppmärksamhet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med kombinationsutbildningar: exempelvis lärare, rektorer, handledare och studie- och yrkesvägledare, men också andra lärare som vill arbeta med ämnesintegrering, likväl som beslutsfattare, forskare inom andraspråksinlärning och inom arbetsintegrerat lärande.