Handledaren en stor resurs i fjärrundervisningen
Allt fler lärare, handledare, skolledare och elever berörs av fjärrundervisning. Men detaljreglering i styrdokument kan skapa fler problem än de löser, visar Simon Skogs avhandling.
Bor Umeå
Född 1976
Disputerade 2025-11-28
vid Umeå universitet
Den (o)kontrollerade fjärrundervisningen. Rekontextualiseringens betydelse för det dynamiska förhållandet mellan policyreglering och realiserad undervisning på grundskole- och gymnasienivå
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat på NTI-skolan AB med kommunal vuxenutbildning på distans, och har länge funderat på hur man undervisar på distans på ett bra sätt, och vad det innebär ur ett elevperspektiv. Fjärrundervisning har stor betydelse på ett samhälleligt plan, kopplat till frågor bland annat om behovet av behöriga lärare och god undervisningskvalitet oavsett bostadsort.
Vad handlar avhandlingen om?
– Avhandlingen handlar om fjärrundervisning på grundskole- och gymnasienivå. Det har varit reglerat i skollagen sedan år 2015. Lagen föreskriver en interaktiv och synkron undervisning, där fjärrlärare och elever är uppkopplade samtidigt. Eleverna ska befinna sig i en lokal där en handledare måste finnas till hands.
– Avhandlingen analyserar relationen mellan policyregleringen av fjärrundervisning och hur undervisningen realiseras i praktiken. Det handlar också om vilka faktorer som skapar villkoren för fjärrundervisning.
Förutom att handledaren behöver ta hand om praktiska saker, handlar det om att säkerställa arbetsro, svara på elevernas frågor, lösa sociala konflikter, uppmärksamma elever som kört fast och lära eleverna att studera i formatet fjärrundervisning.
Simon Skog
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Den rätt omfattande policyregleringen är delvis missriktad. Andra faktorer har större betydelse. Det handlar om faktorer som praktisk organisering, elevgruppens storlek, elevernas ålder, och framför allt lärarens samarbete med handledaren.
– En förändring av regleringen skulle kunna handla om att minska den administrativa bördan på skolorna, exempelvis kravet att varje år anmäla fjärrundervisning till Skolinspektionen på förhand och i efterhand redovisa andel av total undervisningstid på elevnivå. Om de små skolorna i stället kunde använda sina knappa resurser till att fortbilda fjärrlärare, handledare och att skapa en god organisation skulle det gynna undervisningskvaliteten.
– Ett annat resultat indikerar att eleverna behöver ta lite mer ansvar för sitt lärande i fjärrundervisning. Vissa elever kan gynnas medan andra missgynnas, exempelvis de som lätt distraheras av den digitala tekniken.
– Ytterligare ett resultat är att handledaren är en central resurs: praktiskt, pedagogiskt och socialt. Handledaren kan behöva axla ett ansvar som ibland formellt ligger hos läraren. Förutom att handledaren behöver ta hand om praktiska saker, handlar det om att säkerställa arbetsro, svara på elevernas frågor, lösa sociala konflikter, uppmärksamma elever som kört fast och lära eleverna att studera i formatet fjärrundervisning. Trots det räcker det att handledaren är en för uppgiften ”lämplig person” i policyregleringen.
Vad överraskade dig?
– Att fjärrundervisningen är reglerad i så stor omfattning, samtidigt som undervisningspraktiken är organiserad på så många olika vis, överraskade mig.
– Trots att handledaren är så betydelsefull för läraren och eleverna är rollen svagt reglerad i policy. En annan faktor är att eleverna behöver ta lite mer ansvar för sitt lärande i fjärrundervisning.
Vem har nytta av dina resultat?
– Fjärrlärare och handledare har nytta av resultaten, liksom alla som arbetar med organisering och genomförande av fjärrundervisning, exempelvis skolledare och administratörer. Det finns konkreta exempel på genomförande och förslag hur man kan göra.
– Resultatet är också till nytta för beslutsfattare. Regleringar om fjärrundervisning i olika policyer genomsyras av goda ambitioner om utbildningskvalitet, men de genomsyras också av en oro att det inte blir lika bra som klassrumsundervisning. Regleringen är delvis missriktad eftersom de pedagogiska processerna påverkas av andra faktorer. Oavsett undervisningsform kan undervisning vara bra eller dålig, allt handlar om rätt förutsättningar.