Skolan och valet 2018 – Vad säger forskarna?

Publicerad:2018-05-28

Uppdaterad:2023-08-31

Skribent:Moa Duvarci Engman

Fortbildning för lärare, ökad likvärdighet, mer stöd till skolledare och satsningar på förskolan. Det är några av de viktigaste skolpolitiska punkterna inför valet, menar forskarna.

EN AV GRUNDTANKARNA med 2015 års skolkommission, som presenterade sitt slutbetänkande i april förra året, var att skapa långsiktiga, forskningsbaserade mål som alla partier skulle kunna sluta upp bakom. Kommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, som är seniorprofessor vid Göteborgs universitet, gläds åt att politikerna faktiskt verkar ha enats om ett av kommissionens viktigaste förslag: en större kompensatorisk resursfördelning mellan kommuner. – Jag hoppas att det blir så fortsättningsvis också. Långsiktighet, stabilitet och förutsägbarhet är a och o för att det ska fungera, säger han. Däremot tycker han att politikerna ägnar för lite uppmärksamhet åt skolsegregationen, som är själva orsaken till problemet. Han tror att det beror på att frågor som påverkar vilka skolkamrater som väljarnas barn får är svåra att vinna val på. – Vi ser den kompensatoriska resursfördelningen som ett sätt att motverka skolsegregationens negativa verkningar, men om man kunde minska segregationen så skulle det inte behövas, säger han. MEN OM DET statliga stödet ska fungera så krävs det också att skolorna använder det på ett effektivt sätt. Det menar lektor Jaana Nehez, som jobbar med skol- och ledarskapsutveckling i Helsingborgs stad. – Det måste göras grundliga analyser på skolorna om vad eleverna behöver. Och när analysen är gjord så behöver skolorna få möjlighet att ägna sig åt det under en längre tid, säger hon. Sådana analyser kräver kunskap. Därför menar Jaana Nehez att skolledarnas analyskompetens skulle behöva stärkas ytterligare, även om politikerna redan har gjort en hel del i form av utbildning och fortbildning. Men det är också viktigt att skolledarna får förutsättningar att använda sin kunskap. I sin avhandling från 2015 kunde Jaana Nehez konstatera att huvudmännens förväntningar på snabba resultat gör att rektorerna ofta fokuserar på helt andra saker än det långsiktiga kvalitetsarbetet. – Jag tycker att det är en viktig fråga för politikerna: Hur ska vi se till att skolledarna får ett tillräckligt stöd i sitt arbete? Själv tror hon att ett sätt skulle kunna vara att förtydliga skolchefens ansvar. Hon tror också att politikerna skulle kunna avlasta skolledare och lärare på vissa skolor, genom att i högre grad involvera andra samhällssektorer i skolans arbete, till exempel socialförvaltning och polis. – Många problem i skolan är samhällsproblem. Skolledarna kan inte lösa dem själva, utan då måste vi ta in en annan kompetens. Hon ser positivt på projekt som ”Samverkan för bästa skola”, där Skolverket samarbetar med huvudmännen för att utveckla utsatta skolor. Men hon tycker också att politikerna i allmänhet har en tendens att vilja tillämpa generella framgångsrecept, utan att ta hänsyn till de enskilda skolornas behov.

– När skolledarna genom analyser har identifierat problemområden, så måste politikerna ha tillit till att de vet vilka insatser som behövs och se till att skolorna får jobba med dem i lugn och ro, säger Jaana Nehez. BEHOVET AV EN större tillit i skolsystemet är något som även Skolkommissionen har betonat. Jan-Eric Gustafsson menar att den politiska diskussionen i Sverige ofta hamnar på fel nivå och handlar mer om detaljstyrning än om fundamentala frågor om skolans framtid. – De täta reformerna och bristen på kontinuitet är sådant som vi i Skolkommissionen lyfter fram som en av huvudfaktorerna till att den svenska skolan har förlorat en del i kraft. Det har säkert också gjort att professionen inte har känt sig uppskattad, säger han. Caroline Liberg, som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet med inriktning mot läs- och lärprocesser, håller med. Hon pekar på alla bedömningsstöd, som slukar mycket tid och resurser från undervisningen, och den föreslagna läsa-, skriva- och räknagarantin. – Det har nästan ett löjets skimmer att politikerna ska säga till lärarna att alla barn ska lära sig att läsa. Det ingår redan i mitt uppdrag som lärare och är inte något som jag ska behöva bli tillsagd, säger hon. Ett annat problem med garantin är att den riskerar att begränsa sig till huvudsakligen avkodning i de tidiga skolåren, menar hon. I sina analyser för Skolverket av de internationella Pirls-testerna, som mäter fjärdeklassarnas läsförmåga, har hon sett att förhållandevis få svenska elever har problem med det. – Det är framför allt under de senare åren, i en mer avancerad form av förståelse av texter, som Sverige har tappat. I stället för läs- och skrivgarantin tycker hon att politikerna borde satsa på ett starkare nationellt läs- och skrivcentrum, där lärarna och forskarna tillsammans får utveckla ett forskningsbaserat underlag för fortbildning. – Jag tror att svenska skolor har problem att hitta sådana källor att ösa ur. Det är förbluffande att vi nästan saknar det, säger hon. Hon pekar på mängder av internationella studier som visar hur viktigt det är med fortbildning för lärare inom läs- och skrivområdet. I Norge påskyndade till exempel en tvåårig insats i det så kallade NORM-projektet elevernas skrivutveckling i årskurs 3–4 med ett helt läsår på vissa skolor. – Läslyftet är en bidragande faktor till att Sveriges negativa trend har vänt i de internationella mätningarna. Men det är för snålt tilltaget – fortbildningen behöver ske kontinuerligt, säger hon. MEN OM fortbildningen ska komma eleverna till nytta så måste lärarna också få tid till det pedagogiska arbetet. Därför menar Caroline Liberg att politikerna behöver skära ner på lärarnas kringsysslor och avlasta dem med fler speciallärare, kuratorer och administratörer. Det är en mer angelägen fråga än fler undervisningstimmar eller större lärartäthet, tycker hon. Samtidigt menar hon att det är viktigt att locka fler till läraryrket med högre löner och – framför allt – tydligare och bättre karriärvägar. – Det stora bekymret är att den lärarkår vi har inte kommer att räcka till, säger Caroline Liberg. Att öka läraryrkets attraktivitet är ett av syftena med Skolkommissionens förslag om ett professionsprogram, som ska främja lärarnas och skolledarnas kontinuerliga kompetensutveckling. Jan-Eric Gustafsson hoppas att de statliga utredningarna om dess utformning och finansiering kommer att väcka politikernas intresse lagom till valet. – Jag uppfattar det som oerhört viktigt att professionsprogrammet kommer till stånd på ett bra sätt, säger han. Jan-Eric Gustafsson tycker också att det är angeläget med tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd. Enligt Skolkommissionen har den svenska skolan en tendens att skjuta på stödinsatserna till slutet av grundskolan, trots att vi vet att de gör bäst nytta under de första läsåren. Den politiska medvetenheten om problemet är stor, men beslutsprocessen har ändå gått i stå eftersom partierna är oense om förslagets exakta utformning. – Alla är fullständigt överens om att det är rätt väg att gå. Ändå blir det så att politiken hamnar i låsningar, som för en utomstående forskare är väldigt svåra att begripa, säger Jan-Eric Gustafsson. I dag saknas det dessutom data om vilket stöd som ges och vilken effekt det har. Därför förespråkar Skolkommissionen ett nationellt system för utvärdering av de specialpedagogiska insatserna. FÖRSLAGET har bemötts med invändningar om att det skulle öka lärarnas administrationsbörda och innebära en kategorisering av barnen. Men Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, menar att andra länder klarar det bra utan att peka ut enskilda individer. – De skolsystem där svaga barn lyckas bäst har en sådan uppföljning och utvärdering. Då ser skolorna och lärarna att de specialpedagogiska insatserna är ett viktigt område att utveckla – i det målstyrda system som vi har bortprioriteras det som inte kontrolleras och följs upp, säger hon. Men mer specialpedagogik är inte hela lösningen. Mara Westling Allodi menar att många problem kan förebyggas bara med en bättre skolstart. Hon pekar på förskoleklassen, som länge har haft färre lärarledda timmar och pedagogiska aktiviteter än både förskolan och skolan. Dessutom efterlyser hon ett enhetligare skolsystem som i större utsträckning tar hänsyn till barnens olikheter. I dag menar hon att skollagens krav på att skolan ska utgå från barnens bästa ofta hamnar i skymundan bakom ekonomiska principer om målstyrning och konkurrens. Läget har förvärrats av flera reformer som bygger på önsketänkande, menar hon. Nationalekonomer har till exempel visat att när det tredje året i de yrkesinriktade gymnasieprogrammen, som skulle få fler elever att läsa vidare på högskolan, infördes så ökade i stället andelen elever som inte fullföljde sina studier. – Det är bra med en ambition att alla gymnasieprogram ska ge behörighet till högskolan, men om man ska vara realistisk så kan det bli så att det utesluter fler ungdomar som inte klarar kraven, säger Mara Westling Allodi.

**Mara Westling Alodi. Foto: Eva Dalin.**

HON TROR ATT det sorterande system som vi har infört, med många val, prov, återkopplingar och krav för att gå vidare i utbildningen, är en orsak till att barn och ungdomar mår sämre i Sverige än i andra nordiska länder. I dag är det nästan 20 procent av eleverna som inte klarar grundskolans mål. – Många studier visar att en misslyckad skolgång ökar risken för psykisk ohälsa, arbetslöshet och social utsatthet. Vi borde i första hand skapa ett utbildningssystem som bygger på kunskap om vad som gynnar barns utveckling och lärande. Det har vi inte i dag, säger Mara Westling Allodi. Helst ska det förebyggande arbetet börja redan i förskolan. Stora internationella undersökningar visar att en förskola av hög kvalitet har positiv effekt på barnens studieresultat ända upp i 15-årsåldern – särskilt för barn med särskilda utmaningar. Därför är Ingegerd Tallberg Broman, senior professor i pedagogik vid Malmö universitet och ansvarig forskare för Vetenskapsrådets forskningsöversikt Förskola tidig intervention, från 2015, positiv till de förskolereformer som har betonat tidiga insatser och förskolans pedagogiska uppdrag. – Men reformerna måste knytas till förskolans förutsättningar. Det måste finnas personal och kompetens, säger hon. Problemet i dag är att andelen utbildade lärare i förskolan är liten och minskande, medan nästan en tredjedel av personalen helt saknar utbildning för att arbeta med barn. Samtidigt visar forskningen att personalens utbildning är avgörande för förskolans kvalitet. Eftersom kompetensen dessutom är ojämnt fördelad mellan förskolorna så får det konsekvenser för likvärdigheten. – Skillnaderna i förskolan är inte lika tydligt kopplade till områdenas socioekonomiska status som i grundskolan. Vi måste uppmärksamma olikvärdigheten och ta reda på vad som driver den, säger Ingegerd Tallberg Broman. FÖR ATT FÖRSKOLAN ska kunna uppfylla skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, menar hon, så behövs det även riktade satsningar på flervetenskaplig och praktiknära forskning om svenska förhållanden. Mycket av det vi vet i dag kommer från internationella studier som är gjorda under helt andra förutsättningar. I en ny rapport konstaterade SKL dessutom att bristen på disputerade lärare med förskolepedagogisk inriktning gör det svårt att åstadkomma den nödvändiga utbyggnaden av förskollärarutbildningen. – Det finns mycket samlad kunskap om de många behoven som finns, så nu är det handling som gäller. Kanske skulle det behövas en skolkommission även för förskolan, säger Ingegerd Tallberg Broman. Av Staffan EngIllustration Jens Magnusson

Fakta/Så ser Skolkommissionens förslag utFör att höja elevernas kunskaper, förbättra kvaliteten i undervisningen och öka likvärdigheten föreslår kommissionen bland annat:X Regionalisering av Skolverket och en översyn av skolmyndigheterna.X Förstärkt lärarutbildning och mer samverkansforskning.X Ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare.X Större fokus på kärnuppgifterna undervisning och skolledarskap.X Riktat statsbidrag till skolor med ett utmanande elevunderlag.X Stärkt elevhälsa och tidig kartläggning av elevernas förutsättningar.X Aktivt skolval och krav på allsidig social elevsammansättning.X Ett uppföljnings- och utvärderingssystem för stödinsatser.Läs hela Skolkommissionens slutbetänkande här: Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet

Fakta/ProfessionsprogrammetI mars presenterade regeringens utredare Björn Åstrand sitt förslag om ett professionsprogram för lärare och rektorer.Legitimerade lärare ska genom utbildning eller praktiskt arbete kunna avancera till erfaren, meriterad och särskilt meriterad lärare. Det ska ge tydligare karriärmöjligheter och göra det lättare att placera rätt lärare på rätt plats.Representanter för professionen, huvudmännen och akademin ska tillsammans besluta om vad som krävs för att uppnå de olika nivåerna och vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas.Systemets finansiering undersöks av en annan utredning, som ska ta reda på om det går att organisera om de statliga skolmyndigheterna så att resurser kan frigöras till skolutveckling.Förslagen kommer i juni. Läs hela slutbetänkandet här: Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 3 2018: Tema Skolan och valet 2018

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!PrenumereraNYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Förskola Valår Skolreformer Skolpolitik Skolkommissionen Segregation Läsa, skriva Likvärdig skola Ledarskap

Stockholm

Barn- och fritidsprogrammet

För dig som undervisar på barn- och fritidsprogrammet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg till din undervisning. Delta på plats i Stockholm 16–17 april eller via webbkonferensen 27 april–25 maj.

Läs mer och boka

Gy–Vux

16–17 apr

Andraspråksutveckling i förskolan

Kursen leds av Anniqa Sandell Ring och ger konkreta verktyg för att stärka din kunskap om andraspråksutveckling i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!

Läs mer och boka