Utomhuspedagogikens kärna och identitet i fokus
Det är viktigt att låta elever få undervisning både inomhus i klassrummet och utomhus i närmiljön och att förena teori och praktik. Det visar Anders Szczepanskis avhandling om utomhuspedagogik i undervisning och lärande.
Bor i Ljungsbro
Född år 1954
Disputerade 2025-10-24
vid Linköpings universitet
Arbetsplats: Spetsa/Unitalent University Holding
Kunskap i landskap. Ut(i)från ett utomhuspedagogiskt och didaktiskt sammanhang
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Mitt intresse för utomhuspedagogik och dess didaktiska tillämpningar utgår från mina erfarenheter som lärare både i grundskola, gymnasieskola och på lärarprogrammen med målgruppen lärare i förskola, fritidshem och grundskola. Men också genom mina egna ämnen: biologi, kemi, geografi (natur- och kulturgeografi) samt naturkunskap inklusive fältstudier. Jag har alltid velat utveckla den traditionella klassrumsbundna lärarutbildningen att ta tillvara på andra lärmiljöer utanför skolans lokaler, i närmiljön och omgivningen. Att till övervägande del inte enbart undervisa med texten som bas eller i en digital plattform, utan också utveckla elevers förmåga att använda sig av icke textbaserade praktiker, genom att delvis förlägga undervisningen i en mer fysisk, både rofylld och rörelseintensiv, lärmiljö.
Vad handlar avhandlingen om?
− Syftet har varit att beskriva utomhuspedagogikens kärna och identitet. I avhandlingen har jag intervjuat 15 sakkunniga professorer och 45 verksamma lärare på låg- och mellanstadiet, om deras uppfattningar avseende undervisning och lärande utomhus.
Jag har alltid velat utveckla den traditionella klassrumsbundna lärarutbildningen att ta tillvara på andra lärmiljöer utanför skolans lokaler, i närmiljön och omgivningen.
Anders Szczepanski
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Jag presenterar fem olika dimensioner som illustrerar vad som kännetecknar utomhuspedagogikens kärna och identitet, och hur de förhåller sig till undervisning och lärande:
- Kunskapsdimensionen fokuserar på handlingsburen kunskap, i form av ämnen och teman, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet i teori och praktik.
- Landskapsdimensionen fokuserar på landskapets natur- och kulturspår, djur och växter.
- Kroppsdimensionen fokuserar på fysisk aktivitet/rörelse och rofylldhet samt sensoriska upplevelser.
- Tidsdimensionen fokuserar dels på årstidsväxlingar, väder- och klimatförändringar samt historiska skeenden, och på skolans organisation och schemaläggning.
- Miljödimensionen fokuserar på ekologi, biologisk mångfald och hållbar utveckling och på en förståelse av hur allt uppfattas hänga samman.
− Jag har också skapat en utomhuspedagogisk modell, Hjulet, som illustrerar de fem dimensionerna och dess didaktiska frågeställningar, samt en didaktisk modell, Polygonen, som består av fem öppna frågeställningar: vad, var, hur, när och varför.
− Lärarna och professorerna som deltagit i studien påtalar betydelsen av att sätta undervisning och lärande, ämnen och teman och tillhörande centrala begrepp i sina rätta sammanhang och samband, i en växelverkan mellan inomhus och utomhus.
Vad överraskade dig?
− Att lärare i högre utsträckning måste lära sig att lyssna in och dokumentera både elevers frågeställningar och svar, vilket är av stor betydelse för att elever ska kunna tillägna sig faktagranskning och källkritik. Lärare behöver dessutom bli bättre på att utveckla och ställa didaktiska frågeställningar, kopplade till alla skolans ämnen och teman, både inomhus och utomhus. Något annat som jag tycker är överraskande är att dagens svenska grundlärarprogram i stort sett saknar kurser i utomhuspedagogik och didaktik.
Vem har nytta av dina resultat?
− Verksamma lärare, rektorer och lärarutbildare, men också landskapsarkitekter, arkitekter, stadsplanerare, kommunpolitiker, Skolverket samt riksdagens utbildningsutskott.