Olikvärdiga språkmiljöer i förskolan
Barns möjligheter att lära sig svenska, eller sitt förstaspråk, skiljer sig åt väldigt mycket mellan förskolor. Det innebär att var man bor spelar stor roll för barnens språkutveckling, konstaterar Karolina Larsson i sin avhandling.
Bor i Falkenberg
Född år 1979
Disputerade 2025-11-14
vid Lunds universitet
Interaction and language use in monolingual and multilingual preschool language environments
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag har jobbat i förskolan i många år, och har sett att det finns stora skillnader i språkmiljöerna mellan olika förskolor. Framför allt i flerspråkiga områden så är det inte självklart att barnen möter svenska i förskolan. Det svenska språket som utbildningsredskap är viktigt, så jag blev intresserad av att titta på villkor och förutsättningar för barns språklärande i olika språkmiljöer.
Vad handlar avhandlingen om?
− Om språkmiljöer i förskolan. Jag har valt att fokusera på olika drag i språkmiljöerna, och har gjort fyra olika delstudier. Den första handlar om hur barn väljer engelska som lekspråk i förskolor i flerspråkiga miljöer. Barnen upptäcker att de kan mötas i engelskan när de inte har varken ett gemensamt förstaspråk eller kan särskilt mycket svenska. Inga av barnen i studien har engelska som modersmål, utan de har lärt sig det via interaktion med skärmar. Den andra studien handlar om hur pedagoger använder tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), i syfte att stödja andraspråksutvecklingen med flerspråkiga barn. I den tredje studien valde vi att fokusera på barns fria lek utan vuxennärvaro. Vad som händer och hur barnen kan stimulera varandras språk, framförallt ordförrådet. Men också hur de språkligt kan knyta an till leken och använda lekspråket för att gå in i låtsasvärldar. Alla lekförhandlingar är språkutvecklande, men de är väldigt svåra om man inte har några gemensamma språkliga resurser. I den fjärde studien valde vi att titta på vad som kännetecknar språkundervisningen i de enspråkiga och flerspråkiga språkmiljöerna.
Var man bor och var förskolan ligger spelar en väldigt stor roll för hur barnen får möjlighet att lära sig svenska språket, men också sitt förstaspråk.
Karolina Larsson
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Ett väldigt viktigt resultat är att språkmiljöerna är olikvärdiga i de olika förskolorna, och att barns språkutveckling villkoras av hur språkmiljöerna ser ut. Det innebär i praktiken att var man bor och var förskolan ligger spelar en väldigt stor roll för hur barnen får möjlighet att lära sig svenska språket, men också sitt förstaspråk. Ofta är det väldigt många olika modersmål i en barngrupp, så det är också svårt att utveckla förstaspråket. Jag tycker också att studie tre är väldigt viktig eftersom lekens roll kanske har hamnat lite i skymundan av tematiska arbetssätt och fokus på undervisning. Men mina resultat visar att leken är ett potent redskap i undervisningen.
− Självklart är det också viktigt att vi i svensk förskola blir skickliga på att använda TAKK på ett språkutvecklande sätt för de barn som verkligen behöver det. Men TAKK är inte ett generellt språkutvecklande arbetssätt för barn som har svenska som andraspråk. Jag kunde se att det fanns utmaningar där tecknandet inte kunde genomföras på ett responsivt sätt i interaktionen. Pedagogerna tappade lyhördhet och barnens initiativ gick ofta förlorade när pedagogerna skulle teckna samtidigt som de pratar. Emellanåt bidrog användandet av TAKK till att skapa distans mellan pedagoger och barn. Det var också svårt att upprätthålla ordrikedom och verbalt flöde, vilket är allvarligt eftersom flerspråkiga barn behöver mycket verbalspråklig stimulans. Historiskt sett har TAKK gått från att vara ett specialpedagogiskt verktyg för några barn, till att ses som ett språkutvecklande arbetssätt för alla. Vi vet att det fungerar bra för många barn som är i språkliga utmaningar på grund av autism, intellektuell funktionsnedsättning eller språkstörning. Flerspråkiga barn kan självklart också ha sådana svårigheter, men flerspråkigheten i sig är ju inte en språklig utmaning på det viset. Sammanfattningsvis kan jag säga att det finns flera viktiga resultat som behöver tas om hand, framför allt när det gäller olikvärdigheten mellan förskolor.
Vad överraskade dig?
− Det jag blev mest överraskad av var att barnen valde engelska som lekspråk. Där behöver vi lära oss mycket mer om hur interaktion med skärmar faktiskt kan stödja språkutvecklingen, och hjälpa barnen att utveckla språk.
Vem har nytta av dina resultat?
− Det här är en väldigt praktiknära avhandling, så det finns många som kan ha nytta av resultaten. Men utöver pedagoger och huvudmän så tänker jag att logopeder och specialpedagoger behöver ha koll just på det här med villkor och förutsättningar för barns språklärande.