Skolsköterskor behöver mer stöd i arbetet med HPV-vaccinering
Skolsköterskor behöver mer stöd och resurser för att fler barn ska kunna vaccineras mot HPV. Det behövs också tydliga nationella riktlinjer för att få till ett framgångsrikt och likvärdigt vaccinationsprogram, visar Ida Enskärs avhandling.
Bor i Knivsta
Född år 1986
Disputerade 2025-11-27
vid Uppsala universitet
Barriers and facilitators to HPV vaccination in Sweden’s school-based vaccination program. Children’s and school nurses’ perspectives
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag är sjuksköterska i botten och har även läst global hälsa. Vaccination är en av de viktigaste folkhälsointerventionerna som vi har. Om tillräckligt många vaccineras mot humant papillomvirus (HPV) så kan vi eliminera HPV-relaterad cancer och framför allt livmoderhalscancer. Det är fantastiskt, men tyvärr är vaccinationstäckningen lägre för HPV om man jämför med andra barnvaccinationer. Det är ett oroande och angeläget folkhälsoproblem att vissa vårdnadshavare tackar nej till att vaccinera sina barn. Det skapar hälsorisker på både individ- och samhällsnivå. Kombinationen av att det är ett aktuellt folkhälsoproblem, och att det involverar jämlikhet, sexuell och reproduktiv hälsa samt rättigheter och prevention, gjorde mig intresserad.
Vad handlar avhandlingen om?
− Om hinder och drivande faktorer för HPV-vaccination i skolan. Vi har ett särskilt fokus på barn- och skolsköterskors perspektiv. Men vi undersöker också olika sociodemografiska bakgrundsfaktorer som är kopplade till vaccination. Vi har intervjuat barn och skolsköterskor och har genomfört en enkät bland skolsköterskor. Vi har också gjort en registerstudie med alla pojkar i Sverige. Från och med 2020 erbjuds även pojkar i årskurs 5 vaccination, och i registerstudien tittade vi på sociodemografiska skillnader för de som har erbjudits vaccination sedan år 2020.
För att vi ska få ett framgångsrikt, motståndskraftigt och likvärdigt vaccinationsprogram, och för att fler barn ska vaccineras mot HPV, krävs att skolsköterskorna får mer stöd och resurser.
Ida Enskär
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Att det könsneutrala vaccinationsprogrammet har tagits väl emot både från skolsköterskornas och barnens perspektiv. Det är hög vaccinationstäckning bland de första åldersgrupperna som erbjudits vaccin. Men för att vi ska få ett framgångsrikt, motståndskraftigt och likvärdigt vaccinationsprogram, och för att fler barn ska vaccineras mot HPV, krävs att skolsköterskorna får mer stöd och resurser. De upplever själva att de har god kunskap och en positiv attityd till arbetet, men det är tidskrävande och komplext. Särskilt utmanande är det med familjer som är tveksamma till att vaccinera. Skolsköterskorna önskar mer informationsmaterial som är anpassade till olika familjers behov, och mer utbildning framför allt i hur man kommunicerar med vaccintveksamma föräldrar. Vi såg också att det saknas enhetliga nationella riktlinjer för hur skolsköterskor ska arbeta med vaccinationer, så mycket ansvar hamnar på den individuella skolsköterskan.
− Det blev också tydligt att barns rätt till delaktighet i beslut som rör deras hälsa inte uppfylls. Vissa barn har inte fått någon information alls om vaccinering, andra har inte fått tillräcklig information. Framför allt pojkar önskar bättre information om varför det är viktigt att de ska vaccineras. Utöver det lyfter även barnen fram att skolsköterskan har en viktig roll.
− Ett annat viktigt resultat är att skolsköterskorna arbetar utifrån olika rekommendationer, om när barn får fatta beslut om vaccination själv. Enligt svensk lag har vi inga åldersgränser, men barn ska inkluderas efter mognadsnivå, och där arbetar man alltså utifrån olika rekommendationer. Det resulterar i att kvantiteten, eller kvaliteten, på vaccinationserbjudandet kan skilja sig utifrån var man bor i Sverige, men också utifrån vilken skola man går i.
− I registerstudien kunde vi se att samma sociodemografiska skillnader i vaccinationsupptag som tidigare har setts bland flickor, också finns bland pojkar. Det handlar om att pojkar till utlandsfödda föräldrar med låg utbildning och låg inkomst vaccineras i lägre utsträckning.
Vad överraskade dig?
− Att människor tolkar sin roll lite olika är väl inte direkt överraskande. Men det är överraskande att vi inte har några enhetliga nationella riktlinjer eller metodstöd för skolsköterskor, särskilt när det gäller hur man ska arbeta med vaccintveksamhet. Det överraskade också att rekommendationerna skiljer sig åt så pass mycket om barns självbestämmande
Vem har nytta av dina resultat?
− Avhandlingen belyser vikten av att stärka elevhälsans arbete eftersom skolsköterskorna har en helt central roll för vaccinationer. Resultaten synliggör behovet av ökade resurser och är viktiga för myndigheter, politiker, jurister, skolledning och elevhälsoteam.