Rektors ledarskap är aldrig stabilt
Skolledarskapet är ett föränderligt nätverk som ständigt måste upprätthållas. Det visar Linnéa Rosengrens avhandling om hur rektorer i små kommuner hanterade flyktingvågen och pandemin.

Bor i Halmstad
Född 1979
Disputerade 2025-12-12
vid Göteborgs universitet
Rektorers arbete i osäkra tider. En aktör-nätverksstudie
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag jobbar själv som skolledare i en liten kommun och engagerades tidigt i mottagandet av nyanlända elever. Där väcktes min nyfikenhet om vad som händer med skolorganisationer när förutsättningarna ändras snabbt och genomgripande. Just när jag skulle påbörja mitt fältarbete kom dessutom pandemin – ännu en omvälvande förändring där skolorna förväntades fungera som vanligt trots att ingenting var som vanligt.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur rektorers ledarskap utmanas, formas och förhandlas under oförutsägbara, genomgripande förändringar. Jag har intervjuat åtta rektorer i tre mindre kommuner om hur de hanterade mottagandet av nyanlända elever och pandemin. Dessutom har jag gått igenom de dokument som rektorerna hänvisade till – inte minst handlingsplaner och riktade insatser från Skolverket.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att skolledarskapet aldrig är stabilt – något som blir extra tydligt i små kommuner. Utifrån min teoretiska ingång – så kallad aktör-nätverksteori – beskriver jag hur rektors ledarskap formas av både mänskliga och materiella aktörer i ett föränderligt nätverk, som hela tiden måste upprätthållas. Det gör att det finns en ständig sårbarhet, som inte kan övervinnas utan är ett grundläggande villkor för ledarskapet.
– I detta nätverk framträder organisatoriska och materiella förutsättningar som ekonomi och lokaler som väldigt starka aktörer. I mottagandet av nyanlända fick till exempel eleverna inte plats på skolan, vilket gjorde att man måste leta efter andra lokaler. Och under pandemin behövde man undervisa så att eleverna skulle kunna hålla avstånd.
Rektors ledarskap formas av både mänskliga och materiella aktörer i ett föränderligt nätverk, som hela tiden måste upprätthållas.
Linnéa Rosengren
Vad överraskade dig?
– Hur mycket underhållsarbete som faktiskt krävs för att upprätthålla det nätverk som formar ledarskapet. Nätverket destabiliseras så snart någon aktör inte accepterar sin roll – om det så handlar om elever som inte håller avstånd eller Chromebook-kameror som inte fungerar. Därtill kommer de tidsliga villkoren: i tider av kris måste rektor fatta fler beslut på samma tid och hitta tillfälliga lösningar som hela tiden måste göras om.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att min avhandling kan hjälpa rektorer att förstå vad de behöver göra för att utöva ett hållbart ledarskap. Med sin mindre vanliga teoretiska ingång är den också ett bidrag till skolledarskapsforskningen. Min avhandling visar ju att ledarskapet formas i ett samspel mellan olika mänskliga och materiella aktörer, vilket problematiserar förväntningarna om att rektor ska vara ensamt ansvarig.
Relaterade länkar

Studie- och yrkesvägledare
Åk F–Vux Förstå dyslexi i undervisningen
Åk 4–9 
