Mer samtal och glädje med visuella hjälpmedel på anpassad skola

Hjälpmedel i form av kommunikationskort och Venndigram ledde till ökad kommunikation mellan eleverna på anpassad grundskola. Det visar Cecilia Göransson, speciallärare och Marie Norén, specialpedagog, på Hökarängsskolan, en F-9-skola i Stockholm.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har deltagit i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Kunskapsuppdraget i anpassad skola, och som var väldigt inspirerande. Vi insåg att det var ett bra sätt att sprida våra nya kunskaper och erfarenheter var att skriva en artikel. Det känns särskilt viktigt eftersom undervisning i anpassad skola är ett ganska outforskat område. Förhoppningsvis kan vår artikel väcka nyfikenhet och inspirera andra inom anpassad skola.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver hur vi har utvecklat metoder och arbetssätt för att stärka elevernas relationer med varandra. I anpassad skola finns väldigt många vuxna runt eleverna, både i klassrummet och på raster. Det här innebär att eleverna sällan vänder sig till eller kommunicerar med varandra. Även om de vill fråga eller säga något till en kompis så går de via en vuxen. Artikeln bygger på observationer, filmmaterial samt diskussioner i fokusgrupper om hur vi utvecklat och arbetat med visuella hjälpmedel, här i form av kommunikationskort och Venndiagram, som eleverna fick använda för att ställa frågor och starta samtal med varandra.

Med tiden såg vi att eleverna utan uppmaning använde sig av hjälpmedlen för att ta kontakt och kommunicera med en kompis.

Cecilia Göransson och Marie Norén

Vilka resultat har ni sett?

– Elevernas kommunikation med varandra har ökat enormt. Hjälpmedlen har verkligen fungerat som en starthjälp till samtal men också längre resonemang. Med tiden såg vi att eleverna utan uppmaning använde sig av hjälpmedlen för att ta kontakt och kommunicera med en kompis. Eleverna fick även träna på vissa öppningsfraser som de så småningom lärde sig utantill och kunde använda för att starta ett samtal eller ställa en fråga, då helt utan stöd.  

– En tydlig och mer övergripande effekt är ökat engagemang och glädje hos eleverna. Vi märker att de tycker att det är roligare och i dag ser vi hur de spontant hjälper varandra på ett sätt som de inte gjorde tidigare.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt har arbetet lett till en ökad medvetenhet om hur viktigt det är att ge eleverna utrymme att försöka på egen hand. Som lärare och vuxen i anpassad skola är det väldigt lätt att gå in och stötta för snabbt och för mycket. Projektet har inneburit att vi som pedagoger har behövt utveckla nya förhållningssätt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har haft två föreläsningar om projektet för hela lärarkollegiet på vår skola som rymmer både grundskola och anpassad grundskola. Ämnet är också något som vi varje vecka diskuterar inom lärarlaget tillsammans med elevassistenterna.