Ökad trygghet med tydliga rutiner vid övergångar

Med genomtänkta övergångsrutiner från årskurs 3 till 4 minskade både antalet incidenter mellan elever och samtal från oroliga vårdhandshavare. Det visar Sezin Imamovic, biträdande rektor på Hörningsnässkolans rektorsområde i Huddinge, Inger Linblad, lektor Södertörns högskola samt Ylva Spånberger Weitz, lektor Södertörns högskola, i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Upprinnelsen var att övergången mellan årskurs 3 och 4 inte var välfungerande. Det visade sig bland annat i form av försämrad studiero, ökad frånvaro och minskad trygghet i elevgruppen. Artikeln är skriven inom ramen för en forskningscirkel inom ULF (Utbildning, lärande, forskning) i samarbete med Södertörns högskola. Ämnet är relativt outforskat och genom att skriva en artikel hoppas vi kunna sprida våra resultat och inspirera andra att se över sina övergångsrutiner.

Vad handlar artikeln om?

– Forskningscirkeln syftade till att undersöka orsakerna till de utmaningar som uppstår i stadieövergången mellan låg- och mellanstadiet samt att utveckla mer hållbara arbetsformer. Artikeln beskriver hur vi har arbetat med att identifierat utmaningar och justerat rutiner kring övergångar, testat dem och analyserat resultatet.

– Vi hade en rad hypoteser om vad som brast i övergången mellan årskurs 3 och 4 men vi visste faktiskt inte. Och vi hade heller aldrig frågat eller involverat elever och vårdnadshavare, vilket vi gjorde nu. För att synliggöra deras röster utfördes intervjuer med både vårdnadshavare och elever i årskurs 4 samt några i årskurs 5 som alltså redan hade gjort den här övergången. Därutöver gjordes en enkät med samtliga lärare och för att även involvera elevhälsoteamet arbetade vi i diskussionsgrupper. 

Ett informationsbrev där vi berättar vi hur övergången går till, ledde direkt till att antalet samtal med oroliga vårdnadshavare minskade drastiskt.

Sezin Imamovic

Vilka resultat har ni sett?

– Utifrån materialet vi fick fram såg vi ett mönster, som delvis handlade om bristande information till vårdnadshavare. En viktig del i de nya rutinerna är därför ett informationsbrev där vi berättar vi hur övergången går till, vad som sker när och hur och som skickas ut till vårdnadshavare till elever i årskurs 3 redan på vårterminen. Det ledde direkt till att antalet samtal med oroliga vårdnadshavare minskade drastiskt.

– Vidare har vi fortsatt med klasslärarsystemet även i årskurs 4, just för att minimera antalet nya lärare för eleverna. Ytterligare en del av de nya rutinerna är att lämnande och mottagande lärare träffas flera gånger under en längre period, i stället för ett enda stort informationsmöte i samband med terminsstart. Vi såg tydligt hur detta bidrog till ökad stabilitet och trygghet för lärarna. Ett annat konkret resultat är att antalet incidentrapporter minskade.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– För mig (Sezin Imamovic) har det inneburit att jag känner mig tryggare i rollen som rektor eftersom jag kan förmedla en tydlig struktur, vilket skapar en förutsägbarhet för såväl vårdnadshavare, som elever och lärare. Nu har vi ett system som inte är personbundet utan som vi alla arbetar med.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi ser de här nya övergångsrutinerna som förebyggande och främjande, och därmed är de en stående punkt i vårt systematiska arbete. För att befästa de nya rutinerna än mer har vi även fört in dem i både vår elevhälsoplan och likabehandlingsplan.