Hoppa till sidinnehåll
Elevhälsa

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Publicerad:2018-11-12
Uppdaterad:2018-11-20
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Malin Anniko

Född 1981
Bor i Örebro

Disputerade 2018-06-14
vid Örebro universitet

Avhandling

Stuck on repeat: Adolescent stress and the role of repetitive negative thinking and cognitive avoidance

Skolprestationer är det som stressar både tjejer och killar mest. Men den sociala stressen verkar ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland unga.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog så grundintresset har jag med mig därifrån. Jag ville forska om stress, dels för att stressrelaterad ohälsa är vanligt, dels för att problemet kryper ned i åldrarna. Ungdomar är en viktig grupp i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa, ju tidigare negativa mönster kan brytas desto bättre.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sambandet mellan stress och utveckling av psykisk ohälsa under ungdomsåren. I studien ingår upp mot 3000 elever på högstadiet och gymnasiet från 18 skolor som genom enkäter svarat på frågor om vilka vardagliga faktorer som stressar dem mest – skola, familj eller andra sociala relationer. Eleverna har också fått ange i vilken grad de använder sig av två vanliga strategier för att hantera stress – tankemässigt undvikande eller oro.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolprestationer är det som stressar både tjejer och killar mest. Men tjejer upplever mer stress inom nästan alla livsområden som jag undersökt. Andra starka stressfaktorer är konflikten mellan skola och fritid. Även om skolprestationer utgör en stor källa till stress har den sociala stressen en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Med andra ord, allt som stressar leder inte givet till ohälsa på sikt.

– För att hantera sin stress använder många ungdomar sig av de två identifierade stresstrategierna – tankemässigt undvikande och oro. Men de gör det i olika grad och så länge man har tillgång till andra, mer lösningsinriktade och skyddande stresstrategier behöver oro och undvikande inte vara ett problem. Ju fler stresstrategier desto större möjligheter att hantera stress på ett bra sätt. Jag vill understryka att det ändå är oerhört viktigt att arbeta förebyggande.

Vad överraskade dig?

– Att skolstressen är så pass hög hos elever redan i årskurs 7. Att äldre elever känner stress över slutbetyg och liknande är kanske inte så förvånande men jag överraskades av resultatet kring den höga skolstressen redan i sjuan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt elevhälsan vad gäller att identifiera elever i riskzonen samt förebyggande insatser kring exempelvis stresstrategier. Men också övrig skolpersonal, föräldrar och i förlängningen eleverna själva.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev