Hoppa till sidinnehåll
Läsa, skriva

Öppen syn på elevers skrivprocess kan ge ett mervärde

Publicerad:Igår 15:19
Susanne Rydell
Skribent:Susanne Rydell

Om lärare har en mer öppen syn på elevers skrivprocess än formeln “planera-skriva-redigera”, leder det till ett mervärde. Det visar Mindy Svenlins avhandling om kollaborativt skrivande i gymnasiet.

Mindy Svenlin. Foto: Ida Rebers
Mindy Svenlin

Bor i Vasa
Född 1994

Disputerade 2025-11-28
vid Åbo Akademi/Umeå universitet

 

Avhandling

Trusting the process in collaborative writing. Reconceptualizing collaborative writing processes within a school (musical) context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Att skriva tillsammans är något jag funderat på ända sedan jag själv gick i skolan och vi skrev tillsammans i grupparbeten. Hur får man det att funka? Vid sidan av arbetet är jag låtskrivare, sångare och musiker, och avhandlingen handlar om att skriva tillsammans inom ramen för en skolmusikal.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som händer med skrivprocessen när skrivande inte är en ensam aktivitet, utan något som delas med andra människor. Hur ska vi förstå skrivandet när olika materiella resurser, exempelvis datorer, mjukvaror och skärmar, uppfattas som deltagare i själva skrivandet?

Resultatet visar att det kan finnas ett mervärde i att ha en mer öppen syn på skrivprocessen än formeln “planera-skriva-redigera” och inte låsa sig vid att skrivprocessen måste se ut på ett på förhand utstakat sätt.

Mindy Svenlin

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de mest centrala resultaten är att skrivprocessen är betydligt rörigare än tidigare forskning visar. I undervisning beskriver man skrivprocessen som att man planerar, skriver och redigerar. Men jag såg en mer rörig process där det ibland var otydligt om det handlade om brainstorming, skrivande, eller redigering. Det finns ett mervärde i att ha en mer öppen syn på skrivprocessen.

– Ett annat resultat är hur mycket de materiella delarna påverkar arbetet. Ett exempel är att det är centralt att alla kan se hur texten växer fram. Det är viktigt att fundera över hur de materiella resurserna, exempelvis datorer och skärmar, påverkar elevernas arbete.

Vad överraskade dig?

– Jag funderade innan arbetet på hur det skulle gå när 35 gymnasieelever skulle skriva manus i grupper. Men jag blev väldigt imponerad, den övergripande strukturen och logistiken fungerade väldigt väl. Läraren är oerhört viktig för att skapa förutsättningar för detta.

– En annan sak jag inte var beredd på var hur telefonerna skulle inverka. Det pågår en viktig diskussion generellt om telefoner i skolan, men i musikalprojektet fanns exempel på hur telefonerna kom till nytta. Eleverna kunde med hjälp av telefonerna jobba med musiken på ett smidigt sätt, eller få ett nytt perspektiv. Ibland pratade eleverna om telefonspel och jag tänkte att nu pratar de om annat än musikalprojektet. Men när jag avvaktade för att se vad som hände så kopplade de snabbt tillbaka till vad de skulle skriva. Telefonerna kunde ge en oväntad men välkommen input i skrivandet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen ger ett bredare perspektiv på skrivprocessen vilket berör många lärare som undervisar om skrivande. Resultatet visar att det kan finnas ett mervärde i att ha en mer öppen syn på skrivprocessen än formeln “planera-skriva-redigera” och inte låsa sig vid att skrivprocessen måste se ut på ett på förhand utstakat sätt. Ett exempel är att kanske vänta lite innan jag går in och avbryter en aktivitet där jag tänker att eleverna gör något annat. Det kan vara något som är välbehövligt. Det behövs en balans mellan att sätta ramar för skrivprocessen och att ge frihet i arbetet.