Elever i årskurs 1 kan använda programmering för problemlösning i matematik

Fakta

Anna Sjödahl

Bor i Örebro
Född 1983

Disputerade 2026-02-13
vid Örebro universitet

Avhandling

Programmering som mål och medel i matematikundervisningen. Med fokus på elever

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden F-3-lärare. När programmering kom in i kursplanen i matematik år 2018 väckte det många frågor hos mig. Jag kunde inte programmera själv och funderade över på vilket sätt programmering skulle vara matematik och vad mina elever i årskurs 1 skulle få möjlighet att lära sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om programmeringens roll i matematikundervisning. Programmering kan betraktas som ett lärandemål; idén är att elever ska lära sig programmering som en problemlösningsmetod för att lösa matematiska problem. Programmeringen kan också ses som ett medel − om elever lär sig metoden kan de använda den för att utforska matematiska begrepp.

– Avhandlingen undersöker vad som händer med programmering i dessa två roller. Jag har i en interventionsstudie studerat elever i årskurs 1 när de programmerar och löser problem.

Bara för att vi låter eleverna använda en programmeringsmiljö innebär det inte att de arbetar med problemlösning.

Anna Sjödahl

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min forskning visar att så unga elever som i årskurs 1 kan ägna sig åt problemlösning när de programmerar. Eleverna visade sig kapabla att formulera problem som de sen tar sig an och löser. Det är förhållandevis komplexa problem där de använder en rad grundläggande matematiska begrepp.

– Det finns en hel del potential i programmeringen, men också utmaningar. Bara för att vi låter eleverna använda en programmeringsmiljö innebär det inte att de arbetar med problemlösning. Det går att göra andra saker i programmeringsmiljöer som visserligen kan vara kreativa, men som inte är programmering. Lärarna behöver därför stöd för att utforma undervisningen.

– Utöver de nämnda empiriska resultaten bidrar avhandlingen också med ett teoretiskt bidrag: genom att utgå ifrån begreppet matematisering sätts relationen mellan programmering och matematik i förgrunden.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över att det finns så mycket potentiell matematik i elevers programmering. Jag trodde inte det från början, men min tilltro till potentialen i programmering i matematikundervisningen har ökat. 

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är ett möjligt inlägg i den aktuella debatten om hur mycket plats den digitala världen ska få ta i grundskolan. Det finns potential i undervisning där programmering utgör en del av matematikämnet. Jag ser inte att det ska handla om att förbjuda digitala redskap utan om hur vi ska använda dem.

– Den andra delen, där jag hoppas att forskningen framför allt kan göra nytta, är att ge konkret stöd för lärare och en hjälp att förstå programmeringens roller i matematiken. Avhandlingen kan vara ett konkret bidrag i hur man kan stötta sina elever när programmering används som mål eller medel i matematikundervisningen.