Höstlovsforum Grundskola

1. Barn och ungas lärande och psykiska hälsa i en digital värld – vad visar aktuell forskning?

Både inom skolan och samhället i stort har det skett en ökad digitalisering under de senaste åren, och barn och ungdomar tillbringar idag en stor del av sin vakna tid framför skärmar, både i skolan och på fritiden. Farhågor uttrycks nu för att denna utveckling gått för långt och hösten 2024 presenterade Folkhälsomyndigheten nya rekommendationer för att minska skärmtiden hos barn och ungdomar. Regeringen har även presenterat flera förslag kring minskad användning av datorer och internet inom skolan.

Ta del av en föreläsning som presenterar vad den senaste forskningen visar om digitala mediers påverkan på barn och unga med avseende på psykisk hälsa och inlärning.

• Skärmtid – finns det forskningsstöd för Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer?
• Hur och varför påverkar användningen av digitala medier barn och ungdomars hälsa?
• Är vissa barn och unga extra sårbara vad gäller negativa effekter av digitaliseringen?
• Finns stöd i forskningen för en minskad digitalisering inom skolan?

Lisa Thorell

PROFESSOR I UTVECKLINGSPSYKOLOGI

Lisa Thorell är professor i utvecklingspsykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon forskar om neuropsykiatriska diagnoser samt kopplingen mellan digitala medier och psykisk hälsa.

2. Lyssneläsning och skärmläsning – så hanterar hjärnan digital litteratur

Med den ökade möjligheten att ta del av inspelade böcker har det blivit vanligt att elever lyssnar på texter i stället för att läsa dem, och många läromedel liksom de nationella proven bygger på att eleverna läser från skärmar.

Föreläsningen beskriver hur våra hjärnor hanterar ljudböcker och digitala texter, och hur upplevelsen skiljer sig från läsning på papper.

• Är det samma sak att lyssna på en bok som att läsa den?
• Är det någon skillnad mellan att läsa på skärm och läsa på papper?
• Vad är det egentligen som händer i våra hjärnor när vi läser?
• Varför är det så svårt att lära sig läsa?

Betty Tärning

FORSKARE I KOGNITIONSVETENSKAP

Betty Tärning är forskare i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och har bred erfarenhet av forskning kring digital lärteknologi. Betty är sedan starten 2010 medlem i The Educational Technology Group, som inriktar sig på barns och ungas lärande.

3. Flickor med autism och adhd – skolgång, psykisk hälsa och socialt samspel

Forskningen om autism och adhd har traditionellt utgått från pojkars situation och kunskapen
om flickors problematik har släpat efter. Det har bland annat lett till att flickors symtom har
feltolkats och inte alltid tagits på allvar. Hur påverkar autism och adhd en flickas psykiska
hälsa, skolgång och sociala samspel, och hur kan vi professionella i skolan skapa så bra
förutsättningar som möjligt?

Ta del av en föreläsning baserad på forskning och klinisk erfarenhet, men som också lägger vikt vid inifrånperspektivet på hur det är att vara flicka och leva med autism och/eller adhd.

Maria Bühler

LEG. PSYKOLOG

 

Maria Bühler är leg. psykolog och specialist i neuropsykologi. Hon har arbetat i många år med utredningar av barn och unga, och även med utbildning och handledning till personal. Maria har skrivit ett flertal böcker, bland annat Flickor med autism och adhd (2020), Npf i förskolan (2025) samt Extrem kravkänslighet/PDA (2026).

Svenska: Evidensbaserad läs- och skrivundervisning – vad visar forskningen? 

Vad innebär det egentligen att undervisa på vetenskaplig grund i den tidiga läs- och skrivundervisningen? Den här föreläsningen presenterar den sammantagna bilden av vad systematiska forskningsöversikter visar om hur lärare kan stötta elevernas utveckling – från de första stegen i läs- och skrivinlärningen till en stabil grund för fortsatt lärande.  

Du får ta del av evidensbaserade metoder och information om vad den samlade forskningen säger om bokstavskunskap, läs- och skrivinlärning, läsflyt, skrivflyt och läsförståelse, samt om hur högläsning och ett medvetet ordförrådsarbete kan stärka både språk- och läsutveckling hos eleverna. 

Linda Fälth

PROFESSOR I PEDAGOGIK

Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och undervisar på lärarutbildningen med fokus på inlärning, utveckling och svårigheter inom läs- och skrivområdet. Hon forskar om tidig läs- och skrivutveckling och skriver om hur forskning kan omsättas i praktik för att stödja lärare i klassrummet. Linda är i grunden lärare för åk 1–7-och specialpedagog. 

Svenska som andraspråk: Avkodningsträning i helklass – så gör du 

Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati, men alldeles för många elever kan idag inte läsa åldersadekvat. För sva-elever kan läsningen vara extra utmanande, och speciallärare har sällan tid att ta hand om alla som behöver hjälp. Som ensam lärare med många elever per klass kan det ibland kännas omöjligt att ge alla den stöttning i lästräningen som de behöver, och kanske har du i stället fått rådet att låta digitala verktyg kompensera? Det räcker inte. 

Ta del av forskning, frustration och förhoppning, samt en enkel, evidensbaserad och konkret modell för avkodningsträning i helklass som du som lärare kan genomföra själv.

• Vad innebär det egentligen att ”kunna läsa”? 
• Så genomför du avkodningsträning i helklass.

Sara Bruun

LÄRARE OCH SKOLUTVECKLINGSLEDARE

Sara Bruun är en erfaren språklärare och skolutvecklingsledare, verksam i Hässleholms kommun. Hon är även författare och en uppskattad föreläsare som de senaste åren haft uppdrag både i Sverige och runt om i världen. Sara har fått flera utmärkelser för sitt arbete som språklärare och medverkade som sommarpratare i radions P1 sommaren 2021.

Engelska: Bridging the Gap Between Science and the Use of Fiction in the Classroom –What, Why and How

The aesthetic learning process, especially the use of literature in the language-learning classroom, should be seen as a highly effective, evidence-informed approach to teaching. Research shows that vocabulary size is the number one predictor of language proficiency and that repetition is a key factor for learning. Storybooks and other works of fiction are great sources of vocabulary and can be used and read multiple times. However, the use of fiction is underrepresented in the language learning classroom. This presentation will explore the what, why and how of using storybooks in English class.

• Research findings – what do we know of how fiction can promote language learning?
• Different kinds of literature and how to choose and evaluate storybooks based on their appropriateness to the curriculum.
• Practical, evidence-informed methods of how to plan sustainable, effective and varied lessons using storybooks, and how to work with literature in multilingual classrooms.

Oliver Smith

UNIVERSITETSLEKTOR

Oliver Smith is a university lecturer at Stockholm University, where he trains student teachers of English. He also writes course books for EFL teaching. In 2022 Oliver won the award Årets lärare at Stockholm University.

Matematik: Multiplikativa strukturer i grundskolan – undervisningsupplägg för de tidiga skolåren

I slutet av grundskolan har många elever stora svårigheter att arbeta med problem som kräver multiplikativt tänkande som till exempel procent, skalningar, proportioner, likformighet, skala och linjäritet. Kan orsakerna till de mest fundamentala problemen stå att finna i hur grundläggandemultiplikativa begrepp introduceras i de tidiga skolåren?

Ta del av en föreläsning där de grundläggande principerna för en alternativ undervisning om multiplikativa strukturer presenteras. Dessutom ges många exempel på konkreta undervisningsupplägg. Föreläsningen tar utgångspunkt i projektet Tänka, räkna och resonera F-3 där detaljerade undervisningssekvenser inom området aritmetik utvecklas och testas med hjälp av över 1000 lärare och deras elever.

Ola Helenius

PROFESSOR I ÄMNESDIDAKTIK

Ola Helenius är professor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet. Hans forskning spänner över olika delar av det matematikdidaktiska fältet, men är huvudsakligen inriktad mot konkret undervisningsutveckling tillsammans med lärare i skolan.

Moderna språk: Grammatikens roll och plats i språkundervisningen

Föreläsningen diskuterar grammatikens plats i en handlingsorienterad språkundervisning med kommunikativa mål i centrum. Du får exempel för att planera för effektiv grammatikundervisning och förslag på aktiviteter som svarar mot styrdokumenten samtidigt som de stimulerar eleven att utveckla språklig säkerhet och kommunikativ kompetens.

• Varför undervisar vi i grammatik?
• Hur planerar vi för effektiv grammatikundervisning?
• Vilka läraktiviteter är lämpliga för att utveckla elevernas grammatiska resurser och språkliga säkerhet?

Birgitta Hellqvist

UNIVERSITETSLEKTOR

Birgitta Hellqvist är fil.dr i romanska språk och universitetslektor i didaktik med inriktning mot franska vid Uppsala universitet. Hon har 25 års erfarenhet av undervisning i franska och svenska i grundskolan och i gymnasieskolan.

Idrott och hälsa: Hållbar röst för idrottslärare – vad kan du göra, tänka på och ta hjälp av? 

Rösten är ett oumbärligt arbetsverktyg för alla lärare, och undersökningar visar att elevernas upplevelse av undervisningen påverkas av lärarens röstanvändning. Som idrottslärare behöver du dessutom kunna nå fram över stora avstånd och utomhus, vilket ställer ännu högre krav på en frisk, tydlig och professionell röst. Under den här föreläsningen  

• genomför vi praktiska övningar som hjälper dig att få rösten att bära
• får du verktyg för att din röst ska bli både hörbar och hållbar, samt information om vilka hjälpmedel som finns
• får du kunskap om hur arbetsmiljön påverkar din röst, samt om hur idrottslärares arbetsmiljö kan och bör uppmärksammas.  

Suvi Karjalainen

UNIVERSITETSADJUNKT OCH LOGOPED

Suvi Karjalainen undervisar om röst och tal på lärarutbildningarna vid Umeå universitet. Hon arbetar också som röstlogoped på Norrlands universitetssjukhus. 2021 disputerade Suvi med avhandlingen Training teacher communication in the classroom. Voice use, body communication and well-being in relation to classroom acoustics.

Bild: Konsten i bildämnet

Konst från olika tider och kulturer har en självklar plats i bildämnet, i såväl styrdokumenten som i ämnestraditionen. Men hur kan vi arbeta med konst så att den känns relevant för dagens unga? Ta del av en föreläsning som tar upp

• hur ämnet har gått från konsthistoria till konstvetenskap
• hur vi som bildlärare kan utvidga idén om vem som kan vara konstnär, och vad konstnärskap kan handla om.
• hur vi kan förhålla oss till konstkanon.
• hur vi kan undervisa om konst genom historien utifrån olika teman, istället för att utgå från den traditionella tidslinjen eller -ismer. 

Matilda Åhall

LÄRARE OCH LÄROMEDELSFÖRFATTARE

Matilda Åhall är bildlärare i årskurs 4-9 på Fässbergsskolan i Mölndal. Hon har arbetat som bildlärare i 24 år och har skrivit ett flertal läromedel, bland annat Bild för högstadiet (2023). (Fotograf: Julia Åhall)

Slöjd: Slöjd som ett samlat kunskapsämne

Hur slöjdlärare uppfattar ämnets mål och innehåll samt hur undervisningen organiseras
påverkar i sin tur hur elever och omgivning uppfattar ämnet. Slöjd är ett skolämne men
delas oftast upp i två eller tre – en inriktning mot textil och en mot trä och metall. Det
här sättet att organisera undervisningen har många fördelar, men det kan också vara
problematiskt.

Att undervisa alla materialinriktningar i en sal kan vara minst lika problematiskt, samtidigt som det finns fördelar som vi behöver få syn på. Ta del av en föreläsning som beskriver och problematiserar

• hur vi kan hantera frågor om likvärdighet i undervisningen
• hur vi bygger ett kvalitetssäkert slöjdämne.

Jenny Frohagen

ADJUNKT

Jenny Frohagen är adjunkt på slöjdlärarutbildningen på Konstfack. Hon är licentiat i slöjddidaktik, tidigare förstelärare i slöjd samt grundare till Facebookgruppen Nationellt centrum för slöjdutbildning.

Musik: Rytmik i grundskolans musikundervisning

Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt (Lgr 22). Så inleds grundskolans kursplan i musik, och även i det centrala innehållet lyfts kopplingen mellan musik och kropp fram som ett sätt att arbeta med imitation, improvisation, komposition och gestaltning.

Föreläsningen visar hur rytmikpedagogik i musikundervisningen kan bli ett verktyg för elevernas musikaliska skapande, där deras egna upplevelser och uttryck står i centrum. Vi diskuterar hur undervisningen kan bjuda in till en dialog mellan musik och rörelse, och du får förslag på hur rytmik kan användas i olika åldersgrupper.

Alexandra Myllenberg

UNIVERSITETSADJUNKT OCH LÄRARE

Alexandra Myllenberg är rytmiklärare och adjunkt i musik vid Malmö universitet, med lång erfarenhet av att undervisa i grundskolans olika skolformer. Alexandra medverkade i revideringen av kursplanen i musik i Lgr22, samt i framtagandet av kommentarmaterialet.

Svenska: Lockande litteraturhistoria – så blir klassikerna levande

Våra klassiker utgör en sorts magisk hålighet i tiden där människors tankar, idéer, drömmar och berättelser kan sparas – intakta – för oss som kommer efter. Tyvärr är många ungdomar motvilliga läsare, och äldre litteratur brukar inte mötas av klang och jubel. Men, med rätt förberedelser och ingångar kan undervisningen skapa aha-upplevelser, insikter och intresse som eleverna bär med sig i livet.

Under föreläsningen ges förslag på konkreta, inspirerande övningar till ett par av det förflutnas litterära godbitar!

Camilla Lindskoug

GYMNASIELÄRARE

Camilla Lindskoug är sedan 25 år verksam som lärare i svenska och engelska, för närvarande på Pauliskolan i Malmö. Under elva år har Camilla även arbetat som förstelärare med ansvar för språkutveckling. Hon är aktuell med läromedlet Möt texten – Möt tiden (2025), ett läromedel i litteraturhistoria för svenskämnet på gymnasiet.

Svenska som andraspråk: Praktiska verktyg för uttalsundervisningen

Uttalet är en viktig del av den muntliga kommunikationen, och det finns mycket du som lärare kan göra för att hjälpa eleverna att hitta ett lättbegripligt svenskt uttal. Ta del av visuella modeller, praktiska övningar och verktyg som kan användas i uttalsundervisningen i såväl grundskola som gymnasium och vuxenutbildning.

• Hur hjälper du eleverna att uttala svåra konsonantljud?
• Vad kännetecknar den svenska språkrytmen och hur kopplas dubbeltecknad konsonant till uttalet?
• Hur presenterar du vokalljuden på ett logiskt och överskådligt sätt?

Liv Linjer

LOGOPED

Liv Linjer är leg. logoped och har specialiserat sig på uttalsundervisning inom svenska som andraspråk. Hon möter elever individuellt och i grupp, anlitas som konsult inom vuxenutbildningen och håller kurser för lärare och lärarstudenter. Som läromedelsförfattare har Liv bland annat skapat Uttalsarkivet, ett digitalt undervisnings- och träningsprogram, och hon medverkar i Skolverkets lärportal.

Engelska: Understanding and supporting listening comprehension

Listening is a crucial but sometimes overlooked skill in second language (L2) development. Since listening occurs with seemingly little effort in one’s first language, many people assume it simply happens automatically in an L2. When reflecting upon the actual set of processes and multiple demands made on the listener, however, the complex reality of the listening act becomes clearer. This presentation aims to

• review the various processes that comprise the listening act
• introduce new research that monitors listening comprehension
• discuss what to consider when selecting listening texts
• share pedagogic approaches and listening activities for the secondary school classroom.

Joseph Siegel

PROFESSOR I ENGELSKA

Joseph Siegel is a Professor in English with a focus on second language pedagogy at Stockholm University, where he teaches courses in language teacher education and applied linguistics. He has published a number of articles on aspects of second language teaching and development. His book Teaching English in Secondary School: A handbook for teachers (2022) combines international perspectives on second language education with the Swedish context.

 

Matematik: Matematikångest – hur bemöter vi det i klassrummet?

I varje klassrum finns elever som kämpar med att förstå och tillägna sig grundläggande matematiska begrepp. För en del av dessa ungdomar kan matematiklektionerna leda till så kallad matematikångest, en känsla av oro eller rädsla som kan påverka kognitiva förmågor och blockera deras potential att lära sig matematik.

Ta del av aktuell didaktisk forskning och beprövade metoder som kan hjälpa dig som lärare att effektivt hantera matematikångest i ditt klassrum. Vi utforskar konkreta exempel och strategier för att identifiera elever som upplever matematikångest, och fokus ligger på hur matematiskt innehåll kan användas för att förebygga och motverka dessa känslor. Du får verktyg och insikter som kan göra skillnad i undervisningen, och bidra till att skapa en tryggare och mer stimulerande lärmiljö för alla elever.

Rimma Nyman

UNIVERSITETSLEKTOR

Rimma Nyman är lektor vid Göteborgs universitet, där hon forskar om lärande och undervisning i matematik. Rimma är gymnasielärare i grunden och har lång erfarenhet av undervisning i didaktik och praktisk metodik för blivande och verksamma lärare i grundskolan och gymnasieskolan.

Moderna språk: Grammatikens roll och plats i språkundervisningen

Föreläsningen diskuterar grammatikens plats i en handlingsorienterad språkundervisning med kommunikativa mål i centrum. Du får exempel för att planera för effektiv grammatikundervisning och förslag på aktiviteter som svarar mot styrdokumenten samtidigt som de stimulerar eleven att utveckla språklig säkerhet och kommunikativ kompetens.

• Varför undervisar vi i grammatik?
• Hur planerar vi för effektiv grammatikundervisning?
• Vilka läraktiviteter är lämpliga för att utveckla elevernas grammatiska resurser och språkliga säkerhet?

Birgitta Hellqvist

UNIVERSITETSLEKTOR

Birgitta Hellqvist är fil.dr i romanska språk och universitetslektor i didaktik med inriktning mot franska vid Uppsala universitet. Hon har 25 års erfarenhet av undervisning i franska och svenska i grundskolan och i gymnasieskolan.

SO: Kontroversiella frågor i klassrummet – praktiska råd för undervisningen

För att lära eleverna att utveckla demokratiska tänkesätt och förmågor behöver vi klara av att lyfta kontroversiella ämnen i religionskunskapen. Men hur möter vi de pedagogiska utmaningarna som följer med att förebygga och ta hand om konflikter? Hur gör vi när diskussioner kantrar och hur hanterar vikränkningar?

Föreläsningen ger en genomgång av ett relationellt arbetssätt med praktiska råd för undervisningen. Vi fokuserar framförallt på de svårigheter som finns med att tala om Israel och Palestina-konflikten i form av projiceringsyta, krigsretorik, oförsonlighet, antisemitism och antimuslimsk rasism. Vi tittar också på andra frågor som kan aktivera hat mot judar och muslimer.

Björn Westerström

SAMORDNARE MALMÖ STAD, PROJEKTLEDARE

Björn Westerström samordnar Malmö stads skolors arbete mot antisemitism och antimuslimsk rasism. Han är också projektledare på Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet med uppdrag att vara stöd åt Sveriges kommuner i arbetet mot antisemitism.

Biologi: Källkritik, kunskapsresistens och missuppfattningar i biologiundervisningen 

För att motverka kunskapsresistens och spridandet av felaktiga uppgifter är det viktigt att förstå hur falska påståenden sprids och hur källkritisk kompetens kan stoppa en framtida infodemi. Genom att förmedla korrekta fakta och stärka förtroendet för vetenskapliga metoder kan biologilärare hindra spridning av felaktig information inom evolution, ekologi och medicin. 

Föreläsningen syftar till att öka medvetenheten om de utmaningar som kan uppstå inom biologiundervisningen, och ger konkreta verktyg för att främja en mer kritisk och evidensbaserad förståelse av biologi. Du får också strategier för att analysera information på biologiområdet, samt för att förklara några moment som elever ofta har svårt att förstå. 

• Hur kan biologilärare förtydliga för elever vad vetenskap är?  
• Hur kan vi hantera misstro mot evolutionsteorin, vaccin och andra vetenskapliga rön?  
• Vad är ”black boxes” och varför är det viktigt att packa upp dem för att motverka vetenskapsresistens? 

Emma Frans

FORSKARE OCH VETENSKAPSSKRIBENT

Emma Frans är doktor i epidemiologi, forskare vid Karolinska Institutet och vetenskapsskribent i Svenska Dagbladet. Emma är författare till flera populärvetenskapliga böcker och har tilldelats flera priser och utmärkelser, bland annat Stora Journalistpriset.

 

Kemi

Presenteras inom kort.

Fysik: Ökad förståelse och motivation med elevaktiva experiment och laborationer

Många fysiklärare har en önskan om att kunna genomföra enkla men inspirerande demonstrationer och laborationer, gärna med klassuppsättningar av material utan att det behöver kosta för mycket.

Vi vet också att det är mycket viktigt för elevernas förståelse och motivation att demonstrationer genomförs på plats och inte enbart digitalt via exempelvis youtube-klipp, samt att eleverna själva får vara delaktiga i laborationerna. Hur får man då ihop planeringen och arbetet med laborationer och demonstrationer på bästa sätt? Ta del av en föreläsning som visar hur du med enkla medel och grundläggande utrustning kan skapa praktiska laborationer som engagerar eleverna och ökar deras förståelse för fysiken.

Dan Englundh

GYMNASIELÄRARE

Dan Englundh är leg. gymnasielärare i matematik och fysik och arbetar på Martin Koch-gymnasiet i Hedemora. Han har representerat Sverige två gånger på Science On Stage-festivalen och 2022 mottog han Ingvar Lindqvistpriset av Kungliga Vetenskapsakademien.

Idrott och hälsa: Hållbar röst för idrottslärare – vad kan du göra, tänka på och ta hjälp av? 

Rösten är ett oumbärligt arbetsverktyg för alla lärare, och undersökningar visar att elevernas upplevelse av undervisningen påverkas av lärarens röstanvändning. Som idrottslärare behöver du dessutom kunna nå fram över stora avstånd och utomhus, vilket ställer ännu högre krav på en frisk, tydlig och professionell röst. Under den här föreläsningen  

• genomför vi praktiska övningar som hjälper dig att få rösten att bära
• får du verktyg för att din röst ska bli både hörbar och hållbar, samt information om vilka hjälpmedel som finns
• får du kunskap om hur arbetsmiljön påverkar din röst, samt om hur idrottslärares arbetsmiljö kan och bör uppmärksammas.  

Suvi Karjalainen

UNIVERSITETSADJUNKT OCH LOGOPED

Suvi Karjalainen undervisar om röst och tal på lärarutbildningarna vid Umeå universitet. Hon arbetar också som röstlogoped på Norrlands universitetssjukhus. 2021 disputerade Suvi med avhandlingen Training teacher communication in the classroom. Voice use, body communication and well-being in relation to classroom acoustics.

Bild: Konsten i bildämnet

Konst från olika tider och kulturer har en självklar plats i bildämnet, i såväl styrdokumenten som i ämnestraditionen. Men hur kan vi arbeta med konst så att den känns relevant för dagens unga? Ta del av en föreläsning som tar upp hur vi kan undervisa om konst genom historien utifrån olika teman, istället för att utgå från den traditionella tidslinjen eller -ismer. 

• hur ämnet har gått från konsthistoria till konstvetenskap
• hur vi som bildlärare kan utvidga idén om vem som kan vara konstnär, och vad konstnärskap kan handla om.
• hur vi kan förhålla oss till konstkanon.

Matilda Åhall

LÄRARE OCH LÄROMEDELSFÖRFATTARE

Matilda Åhall är bildlärare i årskurs 4-9 på Fässbergsskolan i Mölndal. Hon har arbetat som bildlärare i 24 år och har skrivit ett flertal läromedel, bland annat Bild för högstadiet (2023). (Fotograf: Julia Åhall)

Slöjd: Slöjd som ett samlat kunskapsämne

Hur slöjdlärare uppfattar ämnets mål och innehåll samt hur undervisningen organiseras
påverkar i sin tur hur elever och omgivning uppfattar ämnet. Slöjd är ett skolämne men
delas oftast upp i två eller tre – en inriktning mot textil och en mot trä och metall. Det
här sättet att organisera undervisningen har många fördelar, men det kan också vara
problematiskt.

Att undervisa alla materialinriktningar i en sal kan vara minst lika problematiskt, samtidigt som det finns fördelar som vi behöver få syn på. Ta del av en föreläsning som beskriver

• hur vi kan hantera frågor om likvärdighet i undervisningen
• hur vi bygger ett kvalitetssäkert slöjdämne.

Jenny Frohagen

ADJUNKT

Jenny Frohagen är adjunkt på slöjdlärarutbildningen på Konstfack. Hon är licentiat i slöjddidaktik, tidigare förstelärare i slöjd samt grundare till Facebookgruppen Nationellt centrum för slöjdutbildning.

Musik: Att sätta tonen för lärande – professionell bedömning i musikundervisningen

Som musiklärare rör vi oss ständigt mellan rollen som coach och rollen som domare. Den ena handlar om att använda bedömning för att stödja elevernas utveckling och anpassa vår undervisning, den andra om att värdera kunnande på ett likvärdigt och rättssäkert sätt i form av betyg eller omdömen.

Båda rollerna är avgörande men de kräver balans och eftertanke, inte minst eftersom musik är ett ämne där elevens uttryck kan ligga nära den egna personligheten. Ta del av en föreläsning som diskuterar dessa utmaningar, och ger dig verktyg för en professionell bedömning.

• Hur känner vi igen kvalitet i musik?
• Hur påverkar bedömning undervisningen? 
• Vad gör bedömning med oss som lärare, och med våra elever?

Jesper Grönlund

UTVECKLINGSLEDARE OCH GYMNASIELÄRARE

Jesper Grönlund är lärare och utvecklingsledare vid Fridaskolorna, med lång erfarenhet av undervisning, bedömning och skolutveckling. Jesper är författare till boken Bedömning i gymnasieskolan – mer än bara betyg (2024).

Elevhälsa: Symptomnätverk som alternativ till psykiatriska diagnoser

Varje barn eller tonåring är unik, och när psykisk ohälsa uppstår beror det ofta på många olika faktorer som samverkar. De senaste åren har metoden ”symptomnätverk” utvecklats för att analysera den här sortens komplexitet.

Genom att skapa ett nätverk för varje elev och hur hens olika problem och styrkor hänger ihop, slipper vi fastna i diskussioner om diagnoser som exempelvis adhd, autism eller social ångest. I stället blir det tydligt vilka negativa spiraler just denna elev behöver hjälp att bryta. Föreläsningen går igenom teorin bakom symptomnätverk, ser på några konkreta exempel och visar metoder för att skapa symptomnätverk med barn och ungdomar.

Lars Klintwall

PSYKOLOG OCH DOCENT

Lars Klintwall är leg. psykolog och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet. Han är årets vinnare av ”Scientist-Practitioner Award”, utdelat av ”European Association for Behavioural and Cognitive Therapies” och har skrivit flera böcker om ångest. Lars driver även podden ”Barnpsykologerna” tillsammans med Liv Svirsky.

Studie- och yrkesvägledare: Att arbeta med motivation i praktiken

Den bild vi har av motivation i vardagen skiljer sig ofta från den som finns inom forskningen. Vad är egentligen motivation och hur kan vi skapa den på riktigt, och vilka myter finns det kring motivation?

Ta del av en föreläsning som lyfter fram ett antal viktiga principer om motivation, som utgår från 50 års forskning på området. Föreläsningen presenterar också metoder och konkreta redskap för att jobba med motivation i praktiken.

Magnus Lindwall 

PROFESSOR I PSYKOLOGI

Magnus Lindwall är professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi. Hans forskning är framförallt inriktad mot fysisk aktivitet, träning och hälsa samt beteendeförändring och hållbar motivation.

Skolbibliotek: Skolbibblan funkar – ökad kognitiv tillgänglighet på skolbiblioteket

Vi vet att sådant som är helt nödvändigt för vissa elever är ofta bra för alla elever. Oavsett skolors olika förutsättningar finns det möjlighet för alla att göra skolbiblioteket, som rum och som verksamhet, mer kognitivt tillgängligt och npf-vänligt. Därmed kan vi öka alla elevers möjlighet att hitta, förstå och känna sig trygga i verksamheten.

Under denna föreläsning får du praktiska råd och verktyg för hur du kan tänka och agera för att öka den kognitiva tillgängligheten på ditt skolbibliotek. Råden, som baseras på Stockholms stads tillgänglighetsprojekt Bibblan funkar, behandlar till exempel:

• Hur kan skolbiblioteket inspireras av folkbibliotekens arbete med äppelhyllor?
• Hur kan rummet anpassas för att fungera bättre för elever med npf?
• Vilken information är viktig och hur ska den utformas?
• Vad behöver vi tänka extra på i undervisningssammanhang?

Jenny Karlsson

SKOLBIBLIOTEKSUTVECKLARE

Jenny Karlsson arbetar med skolbiblioteksutveckling på Medioteket vid Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Hon har tidigare erfarenhet som grundskollärare, skolbibliotekarie och barnbibliotekarie på folkbibliotek.

Lynn Alpberg

BIBLIOTEKARIE

Lynn Alpberg arbetar som vikarierande bibliotekskonslulent på Region Stockholm, och som bibliotekarie på Södermalmsenheten inom Stockholms stadsbibliotek Hon har tidigare arbetat med kartläggning över vilka verksamheter som Stockholms läns folkbibliotek erbjuder barn och unga med funktionsnedsättning, samt genomfört tillgänglighetsprojektet Bibblan funkar.