Särskild begåvning kan maskera dyslexi
Elever med särskild begåvning och dyslexi presterar ofta över genomsnittet på standardiserade läsförståelsetest med flervalsfrågor. Själva testformatet kan bidra till att maskera dyslexin, visar Tove Ekelunds avhandling.
Disputerade 2025-12-19
vid Karlstads universitet
Elever med särskild begåvning och dyslexi. Ömsesidig maskering i tester och skolpraktik
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag har varit kliniskt verksam logoped i många år, och har gjort mängder med läs-, skriv-, språk- och matematikutredningar. I mitt arbete mötte jag elever som kämpade med läsning och stavning men som ändå presterade bra på vissa läsförståelsetester. Jag såg tecken på särskild begåvning hos de här eleverna. Denna tvåsidighet väckte min nyfikenhet. Jag ville förstå hur dyslexi kan identifieras hos elever med särskild begåvning. Men också varför den här kombinationen så ofta missas i skolpraktiken.
Vad handlar avhandlingen om?
− Om elever som har både dyslexi och särskild begåvning. Den här tvåsidigheten kallas twice-exceptionality och brukar förkortas 2e. Detta är, såvitt jag känner till, den första avhandlingen inom området i en svensk kontext. I studien deltar 24 elever i åldrarna 10–16 år med särskild begåvning och dyslexi, som har fått genomföra olika läs- och skrivtester. Jag har även intervjuat eleverna om hur de upplever skolan när styrkor och svårigheter förekommer samtidigt.
Av studiens 24 elever var det endast en handfull som hade fått någon form av stödinsatser som syftade till att stimulera den särskilda begåvningen.
Tove Ekelund
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Att elever som har den här tvåsidigheten kan prestera förvånansvärt högt på läsförståelsetester. Eleverna med dyslexi hade ett genomsnittligt, eller högre resultat på läsförståelsetest med flervalsfrågor. Själva testformatet tycks mäta elevernas strategianvändning snarare än deras faktiska läsförmåga. Det innebär att dyslexi kan maskeras. Samtidigt finns det stor tillit till standardiserade tester i skolan. När godkända eller höga resultat i testerna tolkas som tecken på fungerande läsning, utan att man analyserar hur eleverna kommit fram till sina svar, så finns det en tydlig risk att underliggande avkodningssvårigheter förbises. Det är förstås enkelt för lärare att rätta tester med flervalsformat. Men om lärare bara tittar på testpoäng utan att analysera hur eleven kommer fram till resultaten, så visar mina resultat att det finns en tydlig risk att man missar dyslexi. Så vi behöver i högre grad fokusera på hur eleven läser och inte bara på testresultat.
− De här eleverna visade sig också ha en annan dyslexiprofil än man kan förvänta sig. Många hade ett högt fonologiskt korttidsminne och tydliga avkodnings- och stavningssvårigheter. Det innebär att dyslexi riskerar att förbises om vi har en alltför snäv bild av hur dyslexi ska se ut, eftersom det är vanligt att man har ett lågt fonologiskt korttidsminne vid dyslexi. Så ett högt fonologiskt korttidsminne bör inte utesluta dyslexi, utan snarare väcka frågor om särskild begåvning.
− Det blev också tydligt att skolans fokus framför allt var riktat mot elevernas läs- och skrivsvårigheter, medan deras särskilda begåvning uppmärksammades i liten utsträckning. Av studiens 24 elever var det endast en handfull som hade fått någon form av stödinsatser som syftade till att stimulera den särskilda begåvningen. Samtidigt beskrev många hur de kämpade för att klara skolarbetet och hantera läs- och skrivkraven. Andra hade resignerat och upplevde undervisningen som understimulerande och repetitiv. Trots att de här eleverna hade genomgått begåvningsutredningar med höga IQ-resultat, så visar min studie att lärares skattningar av sannolikhet för särskild begåvning låg väldigt lågt. Det visar hur skolans fokus på läs- och skrivsvårigheter kan skymma elevernas styrkor. Något som gjorde starkt intryck på mig var att eleverna själva så tydligt uttryckte behovet av att bli mötta av lärare som har kunskap om särskild begåvning och om dyslexi, och som förstår att det kan förekomma samtidigt.
Vad överraskade dig?
− Framför allt hur väl eleverna, trots dyslexi, presterade på standardiserade tester när läsförståelsen bedömdes genom flervalsfrågor.
Vem har nytta av dina resultat?
− Jag hoppas att resultaten ska nå både forskare och yrkesverksamma lärare, specialpedagoger, speciallärare, logopeder, psykologer och skolledare. Resultaten bör också integreras i utbildningarna för lärare, specialpedagoger och logopeder.