Skolan behöver prata djupare om samtycke
Trots en god förståelse för vad samtycke är har unga ofta svårt att uttrycka och dra tillbaka det – något som tyder på att skolans sexualundervisning behöver breddas och fördjupas. Det menar sjuksköterskan Frida Larsson.

Bor i Stockholm
Född 1990
Disputerade 2026-02-13
vid Karolinska institutet
Sexual violence, rough sex, and consent among young people in Sweden. Trends, experiences, and gender norms
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Det började med att det uppstod en debatt om att unga har fysiskt hårdare sexuella praktiker, vilket länkades till pornografi. Jag, som är sjuksköterska och har jobbat med sexuell hälsa, tyckte att de ungas perspektiv inte riktigt fanns med i diskussionen. Därför blev jag intresserad av att undersöka hur unga tänker kring dessa praktiker – och om det sexuella våldet verkligen har ökat i samhället.
Vad handlar avhandlingen om?
– Avhandlingen består av fyra delar. I två kvantitativa studier har jag undersökt hur fysiskt våld i samband med sexuella övergrepp har förändrats över tid bland kvinnor mellan 16 och 29 år, samt hur allvarligt det fysiska våldet är vid övergrepp mot män. Studierna bygger på anonymiserade data från Akutmottagningen för våldtagna vid Södersjukhuset i Stockholm. I två kvalitativa studier har jag sedan intervjuat unga mellan 16 och 24 år om deras erfarenheter av så kallat hårt sex – alltså frivilligt sex med någon typ av våld som spanking, choking eller örfilar – och om vilka hinder de upplever för att kommunicera om sex och samtycke.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att vi ser en tydlig ökning av grovt fysiskt våld vid sexuella övergrepp mot unga kvinnor – särskilt strypvåld, som kan ge allvarliga skador. Även en relativt stor andel män utsätts för grovt fysiskt våld under sexuella övergrepp, framför allt när flera förövare är inblandade. Jag vill understryka att det här handlar om personer som söker vård för övergrepp, så är det svårt att generalisera resultaten till den allmänna populationen. Men de kanske ändå ger en liten indikation.
– I intervjuerna gav de unga en blandad bild av hårt sex: vissa beskrev det som äventyrligt och passionerat, medan andra bara tyckte att det var obehagligt. De hade goda kunskaper om vad samtycke innebar, men beskrev ändå att det var svårt att uttrycka samtycke i praktiken på grund av förväntade könsroller och rädsla för negativa reaktioner från partnern.
Det räcker inte att prata om att ett nej alltid är ett nej, utan det behövs mer djupgående samtal om vilka svårigheter eleverna kan stöta på när de ska uttrycka sitt samtycke i sexuella situationer.
Frida Larsson
Vad överraskade dig?
– Att det sexuella våldet har ökat så markant i journaldatan. En del av ökningen skulle kunna bero på att vården har blivit bättre på dokumentation, men jag tror inte att det är hela förklaringen. Samtidigt blev jag positivt överraskad av att de unga hade en så stark medvetenhet och vilja att prata om de här frågorna – vi hade väldigt fina diskussioner.
Vem har nytta av dina resultat?
– Resultaten vänder sig till vården, men de är också relevanta för skolans undervisning om sex och samtycke: det räcker inte att prata om att ett nej alltid är ett nej, utan det behövs mer djupgående samtal om vilka svårigheter eleverna kan stöta på när de ska uttrycka sitt samtycke i sexuella situationer. Eftersom många unga upplever hårt sex som njutningsfullt bör samtalen ha ett icke-dömande perspektiv, men de bör också ta upp riskerna med hårdare sexuella praktiker.
Relaterade länkar

Barn- och fritidsprogrammet
Gy–Vux Andraspråksutveckling i förskolan
Fsk 
