ADHD and autism in the family: Intersections of child and parental experiences

Abstrakt

Trots omfattande forskning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) finns kunskapsluckor kring hur dessa tillstånd påverkar och påverkas av familjekontexten. Denna avhandling syftar till att, i familjer med barn med NPF, undersöka (I) aspekter av föräldrastress och dess koppling till föräldrars egna drag av NPF, (II) sambandet mellan negativa barndomsupplevelser hos föräldrar och barn samt koppling till föräldrars drag av NPF, (III) hur föräldrar till barn med NPF hanterar konflikter i jämförelse med föräldrar till barn utan NPF, samt (IV) att beskriva en klinisk grupp barn med extremt kravundvikande beteende och undersöka kopplingar till barnets symtom och funktion samt föräldrastress. Till studie I-III rekryterades deltagare (föräldrar och barn i ålder 8–18 år som nyligen genomgått en neuropsykiatrisk utredning) vid BUP region Jönköpings län (öppenvårdsmottagningarna Jönköping och Värnamo), samt vid Enheten för barnneuropsykiatri i Göteborg. Till studie IV rekryterades deltagare (föräldrar till barn i åldern 7–17 år) vid Enheten för barnneuropsykiatri i Göteborg samt vid de barnpsykiatriska mottagningarna i Lund och Hässleholm. Resultat från studie I visade att både mammor och pappor rapporterade höga nivåer av föräldrastress, där mammor i föräldrapar upplevde mer stress än papporna. Mammors stress var kopplad till både egna NPF-drag och barnets psykosociala funktion. Studie II visade att mammor rapporterade fler negativa barndomsupplevelser än pappor samt att det fanns ett samband mellan mammors negativa barndomsupplevelser och deras NPFdrag. Studie III visade att föräldrar till barn med NPF främst använde ickevåldsamma strategier för att lösa konflikter. Pappor till barn med NPF använde dock mer psykologisk aggression och fysiskt våld än pappor till barn utan NPF. Mammors ADHD-drag var kopplade till icke-våldsamma konfliktlösningsmetoder och psykologisk aggression, medan inga samband fanns mellan pappors NPF-drag och konfliktstrategier. Slutligen, i studie IV, visades att extremt kravundvikande beteende var kontinuerligt fördelat och relaterat till fler neuropsykiatriska symtom och till lägre psykosocial funktion. Föräldrar till barn med höga drag av extremt kravundvikande beteende rapporterade höga nivåer av stress. Sammantaget understryker resultaten från de fyra studierna vikten av ett systematiskt och mångdimensionellt angreppssätt inom barnpsykiatrin, där både barnets individuella svårigheter och familjens dynamik beaktas. Ett helhetsperspektiv möjliggör mer träffsäkra, familjecentrerade interventioner som inte enbart fokuserar på barnet, utan även på föräldrars resurser och behov för att främja hållbara förändringar.