Hoppa till sidinnehåll
Artificiell intelligens

Lite didaktik och mycket teknik när AI kommer in i klassrummet

Publicerad:14 april
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson

Själva lärprocessen där elever på egen hand försöker komma fram till något förändras när de använder artificiell intelligens, AI. Det talas mycket om teknik, men väldigt lite om när och hur AI ska användas i undervisningen, visar Anna Lodéns avhandling.

Anna Lodén.
Anna Lodén

Disputerade 2026-01-09
vid Umeå universitet

Bor i Umeå
Född år 1968

Avhandling

Elevröster om digitala förmågor i naturvetenskaplig undervisning. Mot modeller för digital mångsidighet i online-sökande och samskapande med AI

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag är lärare i grunden och undervisar i biologi, kemi och naturkunskap på gymnasiet. Datorn har varit en följeslagare i mitt klassrum sedan början av 90-talet. Då handlade digitalisering mycket om teknik, men det innefattar så mycket mer i dag. Som lärare hittade jag inte något stöd i styrdokumenten för hur jag skulle jobba med digital kompetens kopplat till mitt ämne. Jag hade många frågor och till slut insåg jag att jag själv måste försöka hitta svar. Så jag sökte som doktorand för att få forska om digital kompetens med fokus på mitt ämne.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om hur gymnasieelever söker, tolkar och använder naturvetenskaplig information i digitala miljöer. Jag började forska om sökmotorer i Google-miljön, men under tiden kom generativ AI in som en del av sökmöjligheten. Så jag har också tittat på AI, bland annat i övergången år 2023 när elever började använda både och.

Eleverna tränas inte längre i att processa, utan de använder AI som en typ av krycka. Om vi tar bort AI så är de sämre på att tänka själva.

Anna Lodén

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Först och främst kan jag konstatera att jag inte skulle ha kunnat se så tydliga resultat kopplade till generativ AI om jag inte hade börjat forska i Google-miljön, eftersom samma problem uppstår med AI som med Google. Eleverna är ganska dåliga på att söka och de är väldigt otåliga och vill ha ett snabbt svar av AI. De förstår att de behöver använda ämnesspråk mycket mer än vad de gör, men de är ganska dåliga på det. Om ämneskunskap var viktig när de googlade, så är det ännu viktigare när eleverna får ett svar från AI, och måste resonera kring rimlighet.

− Jag har spelat in när elever använde sökmotorn Google. Då tolkade de en uppgift, gick igenom begrepp, valde ut vilka begrepp som skulle användas och granskade det källkritiskt. Hela den tydliga processen, där vi som lärare tidigare kunde gå in och stödja, ligger i det som jag kallar den svarta lådan när eleverna använder AI. Eleverna tränas inte längre i att processa, utan de använder AI som en typ av krycka. Om vi tar bort AI så är de sämre på att tänka själva. Det är någon annan som gör jobbet som kallas för lärande, där eleverna försöker komma fram till något på egen hand.

Vad överraskade dig?

− När generativ AI kom så talades det om att det var något som skulle kunna hjälpa svaga elever att komma ifatt. Men det är inget jag kan se i min forskning, och det är heller inte något som jag ser nu när jag har återvänt till läraryrket. De svaga eleverna är aktiva, men aktiviteten är ganska grund. De har inte ämnesbegrepp för att prompta eller jobba på djupet med texter. De har inte heller förmågan att med hjälp av språket nyansera frågor för att få bra svar. Eleverna använder exempelvis quiz ofta inför prov, men quiz ger en ganska grund förståelse. Vi vill gärna att eleverna ska kunna processa, väga ihop rimlighet och förstå vad som är ett klokt svar och vad som kräver mer arbete.

Vem har nytta av dina resultat?

− Avhandlingen är väldigt praktiknära. Jag har gjort några didaktiska modeller som jag har kunnat applicera direkt i min egen undervisning. Även lärarutbildningen kan använda avhandlingen i arbetet med AI i olika kurser, inte bara naturvetenskap. Jag är ganska kritisk till hur policysystemet är upplagt med fokus på naturvetenskap, digitalisering och generativ AI. Så man kan definitivt använda mina resultat i policydiskussioner också.

− Slutligen vill jag lyfta fram att det här är ett didaktiskt skifte som måste få ta tid. Vi måste ändra helt på vårt sätt att undervisa i klassrummet, och det tror jag inte många förstår. Jag har forskat om det här i fem år, jag är nyfiken, skriver läromedel och arbetar med metodutveckling, men jag har tomt i min verktygslåda när det kommer till AI. Det pratas mycket teknik, men det pratas väldigt lite om när och hur vi ska använda det. Vi behöver förbereda eleverna för att bli medborgare, och i det ingår att vi måste jobba med AI på rätt sätt.