Hoppa till sidinnehåll
Debatt

Forskare: ”Skolan extra viktig för hedersutsatta”

Publicerad:2019-04-08
Uppdaterad:2023-08-31
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Skolan har en nyckelroll när det gäller att förebygga och följa upp ungdomars utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, visar en ny kartläggning. Våldskunskap, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, bör ingå i regelbunden fortbildning för lärare och skolhälsa, skriver Rúna í Baianstovu och Sofia Strid, forskare vid Örebro universitet. 
Rúna í Baianstovu och Sofia Strid, forskare vid Örebro universitet. Foto: Örebro universitet.
UNGDOMAR I ÅRSKURS nio som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har stort förtroende för lärare och skolhälsan. Om de behöver stöd vänder de sig helst till dessa och inte till instanser som arbetar specifikt med hedersfrågor eller socialtjänsten, vilket ger skolan ett stort ansvar och stora möjligheter. Detta visar vår studie Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar: En kartläggning i Göteborg, Malmö och Stockholm 2017–2018, som genomförts på uppdrag av Sveriges storstäder. Studien visar också att var tolfte niondeklassare i storstäderna lever med hedersnormer. Våldsutsattheten bland ungdomar som lever med hedersnormer är uppemot tio gånger högre än för ungdomar som inte lever med dessa normer. Mest utsatta är flickor i socialt utsatta områden. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt problem för individer, grupper och samhällen med ibland dödliga följder. Problematiken har rötter i olika former av åtskillnad och segregation, som bland annat uttrycks i kontroll och begränsning av flickors och pojkars sexualitet, relationer, vänskaper och skolaktiviteter samt i hot, kränkningar och våld. Bara en del av våldet är hedersvåld, vilket kräver en bred insatthet i våldsfrågor hos dem som möter ungdomarna. Kartläggningen visar att dessa ungdomar har en mer negativ inställning till lagstadgade fri- och rättigheter, som jämställdhet, samkönade äktenskap och förbud mot könsstympning. Det innebär att ungdomarnas hederssocialisation är hög. Många av ungdomarna som lever i hederskontexter har en eller två föräldrar som står utanför arbetsmarknaden, har låg utbildningsnivå och hög religiositet. Möjlighet till umgänge, skolgång, studier och arbete som skapar kontakt mellan olika människor gynnar våldsbefriade sociala relationer. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett uttryck för svårigheter som kan sammanfattas med begreppet inneslutning på individ-, grupp- och samhällsnivå. Inneslutning beskriver det faktum att våldsutövning ökar i grupper vars samspel med andra grupper är lågt – alltså att mobiliteten är låg. Samhällets arbete med hedersrelaterat våld och förtryck har förbättrats, men utvecklingspotentialen är stor. En stor majoritet av de utsatta ungdomarna har lågt förtroende för instanser som arbetar med hedersfrågan samt för socialtjänsten, visar vår undersökning. Däremot har 70 procent högt förtroende för lärare och elevhälsa, vilket gör skolan till en nyckelinstitution. Därför bör skolan utveckla arbetet med förebyggande och stödjande arbete med våldsutsatta ungdomar, oberoende av vilken typ av våld de är utsatta för. Skolans lärare ska vara utbildade i frågor om våld och förtryck. Därför bör den ändring om våldskunskap som infördes på vissa professionsutbildningar förra året utvidgas till att även omfatta lärarutbildningarna. Våldskunskap, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, bör ingå i regelbunden fortbildning för lärare och skolhälsan. Som ett led i detta bör skolan utveckla a) konkreta handlingsplaner,b) praktiska metoder för komplexa våldsfrågor, där våldets praktiska och reella orsaker och konsekvenser i sig är i fokus, samt c) prioritering av elevhälsans resurser och kompetens. Våldsförebyggande arbete bör utvecklas inom skolan. Med tanke på elevgruppens våldsutsatthet och hederssocialisation är det viktigt att det våldsförebyggande arbetet integreras i undervisningen och inkluderas i läroplanen. Kunskapsmålen sätts förvisso av riksdag och regering, men kommun och rektor utformar utbildningen och ansvarar för att eleverna når kunskapsmålen. Här är det av yttersta vikt att insatser görs för att utveckla samverkan mellan hem och skola. Dessa komplexa problem kan givetvis inte lösas av skolan ensam, men skolan är en nyckelinstitution för att arbeta med att både förebygga och följa upp ungdomars utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck.
Fakta/ Rúna í Baianstovu är socionom och doktor i socialt arbete vid Örebro universitet. Sofia Strid är docent och lektor i genusvetenskap vid Örebro universitet. Läs mer: Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar: En kartläggning i Göteborg, Malmö och Stockholm 2017–2018, av Baianstovu, Cinthio, Särnstedt & Strid, 2018. Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter, reviderat stödmaterial från Skolverket, 2018.
Skolporten nr 2 2019.
Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2019, ute 4 april 2019. Läs mer här! Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! Prenumerera Köp lösnummer i appen Skolporten! Ladda ner Skolportens app i App Store eller Google Play
DebattHedersproblematikForskningElevhälsa
Stockholm

Skolnärvaro

Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk F–Gy
27 mar 2026

Att möta explosivt beteende i förskolan

Kursen leds av Anna Hellberg Björklund och ger konkreta verktyg för att möta och förebygga explosiva beteenden hos barn i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk