Förskolans miljö styrande för barns utveckling och lärande
Förskolans fysiska miljö – ytor, rum och material – har stor betydelse för hur barns utveckling och lärande formas i förskolan, visar Elsa Anderssons avhandling.
Bor i Malmö
Född 1978
Disputerade 2026-02-13
vid Malmö universitet
Frihetens rumsliga villkor. Förskolans miljö som en styrningsteknologi
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är förskollärare i grunden och intresserad av barns inflytande och demokratifrågor. Miljön i förskolan, hur man talar om den och hur den utformas, spelar en stor roll för hur barndomen skapas i förskolan. Miljön är inte neutral i förhållande till barns utveckling. Enligt läroplanen ska miljön stödja och främja utbildningsmål. Det säger något om hur vi ser på barn och vad miljön ska utveckla.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om hur förskolans miljö blir en del av konstruktionen av barndomen; hur man talar om miljön och hur den beskrivs och förstås. Utgångspunkten är policydokument, forskning samt tidskriften Förskolan. Avhandlingen belyser hur man beskriver förskolans miljö, barn och barndom, samt hur detta påverkar de förutsättningar som finns på förskolan och hur barn förstås.
Även om förskolan är en traditionstyngd verksamhet på vissa sätt är det väldigt stor skillnad mellan hur man tidigare beskrev och talade om förskolan jämfört med nu.
Elsa Andersson
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Avhandlingen bygger på flera artiklar. Den första visar hur man kan förstå miljön som ett verktyg för att forma barn i förskolan. Det behöver inte vara negativt att miljön är styrande, men resultatet belyser hur miljön blir framskriven som ett verktyg för att organisera förskolan. Det kan vara positivt från många aspekter men det är viktigt att vara medveten om det.
– En annan del belyser hur barns frihet har formats över tid. Bilden av vad barns frihet är har förändrats. På 60–70-talet kan man säga att friheten handlade om att lära sig om samhället; att få tillhöra samhället och att få ett arbete. Det kan sammanfattas som en frihet till samhället. Det skiljer sig från att man idag mer belyser frihet från samhället och dess normer – individuell frihet. Samtidigt är bilden komplex, vissa historiska perspektiv finns kvar. Det gäller exempelvis att man i svensk förskola länge uttryckt att det är viktigt att uppmuntra barn att bli autonoma och kompetenta. Naturen har också setts som viktig ända sedan förskolan startade i Sverige.
– Både de nutida och de historiska perspektiven grundar sig i att barnet ska ha en autonomi, men hur detta ska förstås skiljer sig alltså åt. Är det viktiga att fostra barn in i en grupp, eller är det individen som är det viktiga? Det finns en förskjutning där barn nu förväntas ta större ansvar för sin utveckling, med mer frihet.
– Ett konkret exempel som belyser frågan om miljön i förskolan är att man numera inte beskriver de fasta miljöer som fanns på 70-talet som positivt. Då kunde dockvrån ses som en möjlighet att träna sig för att ha en egen familj. Numera beskrivs sådana miljöer som styrande och något som kan förstärka könsroller. Man uppmuntrar mer neutrala miljöer och att barn inte ska styras in i samhällets normer.
Vad överraskade dig?
– Jag är överraskad över den historiska förskjutningen. Även om förskolan är en traditionstyngd verksamhet på vissa sätt är det väldigt stor skillnad mellan hur man tidigare beskrev och talade om förskolan jämfört med nu.
Vem har nytta av dina resultat?
– Andra forskare som är intresserade av barndom och hur barndomen konstrueras i förskolans miljö kan ha nytta av avhandlingen. Jag har försökt titta på förskolans miljö på ett nytt sätt. Avhandlingen kan också vara intressant för förskollärare eller förskollärarstudenter som är intresserade av förskolans miljöer och kritiska perspektiv på barndomens konstruktion.