Ojämn utbildning om digitalt medborgarskap

Fakta

Alex Örtegren

Bor i Umeå
Född 1984

Disputerade 2026-02-27
vid Umeå universitet

Avhandling

Approaching teaching to teach for digital citizenship. Social science teacher education through a postdigital lens

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse har två bottnar. Dels är lärarutbildares arbete ett underbeforskat område, särskilt på samhällskunskapslärarutbildningen. Dels påverkar detta arbete skolans likvärdighet. I mina tidigare jobb som lärare och rektor har jag själv upplevt att alla unga inte får med sig ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik – till exempel fake news och artificiell intelligens – hemifrån samt att lärarutbildningarna spelar en viktig roll för hur förberedda lärare är för att undervisa om detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärarutbildare på samhällskunskapslärarutbildningen närmar sig undervisning för ett digitalt medborgarskap – det vill säga kunskaper, färdigheter och attityder till digital teknik i relation till skolans demokratiuppdrag. För att ta reda på detta har jag gjort intervjuer och dokumentstudier vid en tredjedel av landets lärosäten. Jag har även gjort en enkätstudie med samtliga samhällskunskapslärarutbildningar i Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det enskilt viktigaste resultatet är att det finns en otydlighet kring vem som är ansvarig för att adressera undervisning för digitalt medborgarskap på samhällskunskapslärarutbildningen. De flesta lärarutbildare är överens om att detta är viktigt, men många tror att någon annan än de själva tar hand om det. Resultatet är att lärarstudenter blir olika väl förberedda beroende på vilket lärosäte de studerar vid. Det är ett demokratiskt problem.

– Eftersom samhällskunskap inte är en egen akademisk disciplin kan lärarutbildare på samhällskunskapslärarutbildningen komma från många olika håll. De som rapporterade en låg beredskap för att undervisa för digitalt medborgarskap hade ofta en statsvetenskaplig bakgrund, vilket är den vanligaste bakgrunden hos dem som undervisar inom dessa ämnesområden på samhällskunskapslärarutbildningen. Lärarutbildare med utbildningsvetenskaplig bakgrund och praktisk erfarenhet av skolan rapporterade däremot en hög grad av beredskap och känsla av ansvar för undervisning för digitalt medborgarskap.

Det enskilt viktigaste resultatet är att det finns en otydlighet kring vem som är ansvarig för att adressera undervisning för digitalt medborgarskap på samhällskunskapslärarutbildningen.

Alex Örtegren

Vad överraskade dig?

– Det mest överraskande var just otydligheten. Jag vill dock betona att det inte fanns någon brist på vilja hos lärarutbildarna att adressera digitalt medborgarskap: det här är en fråga om samordning, och i många fall också om bristande resurser med utmaningar som stoffträngsel och hög arbetsbelastning. I en decentraliserad lärarutbildning, där det i hög grad är upp till de professionella att tolka och iscensätta styrdokumenten, är det avgörande att lärarutbildare får goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare och personer med en ledningsfunktion på samhällskunskapslärarutbildningen – och i viss mån även på andra lärarutbildningar – samt beslutsfattare och forskare. Genom att sätta ord på lärarutbildarnas upplevelser hoppas jag att avhandlingen kan bidra till att lyfta frågor om samordning, ansvarsfördelning och resurstilldelning på lärarutbildningarna. I grunden handlar det om hur vi vill att en god medborgarbildning ska se ut i svensk skola.