Olika undervisning i hållbar utveckling beroende på program

Fakta

Sara Brommesson

Bor i Kristianstad
Född 1979

Disputerade 2026-03-20
vid Högskolan Kristianstad

Avhandling

Handlingskompetens och medborgarbildning i hållbar utveckling. Erbjuden undervisning i naturkunskapsämnet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är naturkunskapslärare i gymnasiet och är intresserad av komplexiteten i att undervisa om hållbar utveckling. Det handlar om medborgarbildning, hur man ska agera som medborgare i samhället. Hållbar utveckling ingår i kursplanen i naturkunskap och alla elever, utom på de naturvetenskapliga och tekniska programmen, läser ämnet. I min egen lärarutbildning fanns knappt någon undervisning om hållbar utveckling med miljö-, samhälls- och ekonomiskt perspektiv, där även etiska frågor och värderingsfrågor ingår.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen utgår från lärarnas perspektiv och handlar om vilka didaktiska val de gör när de undervisar om hållbar utveckling. En stor del av naturkunskapslärarna i Sverige har svarat i enkäter, och därutöver har diskussioner skett i fokusgrupper. Förutom kartläggning av hur undervisningen ser ut ingår jämförande forskning om hur undervisningen kan utvecklas, vilka konsekvenser som kan bli följden av hur undervisningen ser ut, samt vilka yttre ramfaktorer, exempelvis organisatoriska och ekonomiska, som påverkar lärares didaktiska val.

Eleverna på de högskoleförberedande programmen får en undervisning med mer undersökande och kritiskt resonerande om hållbar utveckling, medan eleverna på de yrkesförberedande programmen får en undervisning som handlar mer om att vara utförare.

Sara Brommesson

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I kartläggningen jämförs hur lärare på högskoleförberedande program undervisar om hållbar utveckling jämfört med lärare på yrkesprogram. Elever på högskoleförberedande program erbjuds en utbildning där de får argumentera, diskutera och analysera frågorna. De utmanas och får diskutera hur man skulle kunna göra, gärna med ett framtidsperspektiv.

– Elever på de yrkesförberedande programmen får en mer faktabaserad undervisning. De socialiseras in i hur man ska göra för att vara en hållbar människa. Båda grupperna får samma typ av kunskap men undervisningen ser olika ut. Sammanfattningsvis får eleverna på de högskoleförberedande programmen en undervisning med mer undersökande och kritiskt resonerande om hållbar utveckling, medan eleverna på de yrkesförberedande programmen får en undervisning som handlar mer om att vara utförare.

– Det finns stora skillnader mellan olika skolor som påverkar hur lärare kan göra didaktiska val. I en del skolor kan lärare samarbeta över gränserna, en fungerande organisation finns för detta. I andra skolor saknas möjligheter till samarbete. Det kan vara satellitlärare som kommer in i en klass och inte får möjlighet att lära känna eleverna. Naturkunskapsämnena kan också bli lite styvmoderligt behandlade på vissa skolor, till exempel genom att schemaläggas tidiga morgnar eller sena eftermiddagar.

Vad överraskade dig?

– Jag hade en hypotes att lärares utbildningstradition skulle påverka deras undervisning; att det skulle vara skillnad mellan lärare som bara undervisar i naturvetenskapliga ämnen jämfört med lärare som undervisar även i andra ämnen. Så var det inte.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är i första hand riktad till lärare i naturkunskap. Jag hoppas att de kan ha nytta av att ta del av den. Den skulle också kunna vara intressant för lärare i naturvetenskap för yngre åldrar eller andra lärare, eftersom det handlar om vilka didaktiska val vi kan göra när vi undervisar om hållbar utveckling.

– Det kan också vara intressant för vidare forskning, hur kan vi få mer jämställd undervisning för yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen, för att uppnå en jämlik medborgarbildning.