Förskolebarns engagemang för matematik är situationsbundet
Matematik väcker ofta starka känslor hos vuxna, till och med ängslan hos vissa. Men för förskolebarn är engagemanget för matematik starkt bundet till situationen, visar Laura Yasy Galeano Rios.
Bor i Uppsala
Född 1990
Disputerade 2026-03-27
vid Uppsala universitet
Affective relations to mathematics in Swedish early childhood education
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag blev intresserad eftersom jag såg en diskrepans mellan hur starka känslor matematik ofta väcker hos vuxna och hur lite dessa känslor analyseras som en del av undervisningspraktiken i förskolan. I forskning om förskolan presenteras matematik ofta som något neutralt, trots de känslor den kan väcka hos både barn och lärare. För mig blev det därför både en fråga om hur vi definierar vad matematik är i förskolan, och om hur affekt faktiskt hanteras och formas i pedagogiska sammanhang.
Vad handlar avhandlingen om?
– Avhandlingen handlar om hur barns och lärares relationer till matematik formas i vardagliga situationer i förskolan. Jag har tittat på interaktioner mellan barn och lärare. Jag har varit intresserad både av matematikängslan som ett etablerat begrepp och av hur affekter uppstår, förstärks eller försvagas i konkreta pedagogiska situationer.
– Affekt är ett begrepp som brukar användas inom matematikdidaktik. Affektiva relationer handlar inte bara om känslor, utan också om hur tänkande och attityder till matematik formas i relation till andra och i pedagogiska situationer.
Avhandlingen synliggör affekt som något som är knutet till relationer och pedagogiskt formbart, snarare än som en fast egenskap hos individen.
Laura Yasy Galeano Rios
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Ett centralt resultat är att små barns matematiska engagemang är starkt situationsbundet. Det innebär att fokus förskjuts från barnet som individ till situationen – en situation där barn och lärare tillsammans bidrar till att skapa en miljö där det är tryggt att utforska matematik och där misstag är tillåtna. Man får ändra sig, och man lär sig tillsammans och av varandra.
Vad överraskade dig?
– Det som överraskade mig mest var hur snabbt både barns och lärares engagemang kunde förändras – ibland inom några sekunder – beroende på hur de matematiska, pedagogiska och affektiva aspekterna av interaktionen värderades och byggdes på i stunden. Det gjorde mig både ödmjuk inför undervisningens komplexitet och väldigt engagerad i hur olika metodologiska angreppssätt kan hjälpa oss att förstå den bättre.
Vem har nytta av dina resultat?
– Framför allt kan lärare och lärarutbildare ha nytta av resultaten, eftersom avhandlingen synliggör affekt som något som är knutet till relationer och pedagogiskt formbart, snarare än som en fast egenskap hos individen. Resultaten kan också användas för att utveckla lärarutbildning och fortbildning som fokuserar på att forma de relationella villkoren för matematiskt engagemang i vardagen, snarare än att införa nya metoder eller checklistor.