Digitala läsprov mäter inte bara läsning

Fakta

Elpis Grammatikopoulou

Bor i Göteborg
Född 1981

Disputerade 2026-02-25
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Paper and digital reading assessments. Exploring aspects of validity using PIRLS and ePIRLS

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Digitala prov är något som ligger i tiden. Flera internationella kunskapsmätningar har bytt till digitalt format, och i Sverige är vi på väg att digitalisera de nationella proven. Vi ser också att digital läsning tar en allt större plats i skolan och vardagslivet. Jag har inte någon personlig ingång till ämnet, men jag tycker att det är viktigt att forska om eftersom det berör alla nivåer av utbildningssystemet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den centrala frågan är om digitala läsprov mäter samma sak som pappersbaserade läsprov eller om de delvis mäter olika förmågor. Detta påverkar om det går att jämföra resultaten i kunskapsmätningar över tid, men det är också en rättvisefråga: om vissa elever får bättre resultat på grund av sina digitala färdigheter – inte på grund av sin läsförmåga – så måste vi fråga oss om det verkligen ska vara så. I avhandlingen har jag jämfört elevers resultat i de internationella läsförståelseundersökningarna PIRLS och ePIRLS från år 2016, när samma elever fick göra både ett pappersbaserat och ett digitalt läsprov.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de digitala läsproven inte mäter exakt samma sak som de pappersbaserade, utan verkar tillföra vissa formatspecifika krav. Även om de båda provformaten har en stark gemensam kärna är de alltså inte helt jämförbara. Det innebär att vi behöver undersöka vilka ytterligare krav de digitala läsproven ställer på eleverna – och sedan ta ställning till om dessa krav bör finnas med i läsprov eller inte.

– En statistiskt signifikant skillnad var att det digitala formatet gynnade elever med en starkare socioekonomisk bakgrund. Samtidigt var de digitala lästesten bättre på att förutsäga elevernas studieframgång i senare årskurser – särskilt i engelska. Det skulle kunna bero på att elever som är duktiga på det digitala lär sig engelska bättre, eftersom den digitala världen ju är engelskspråkig.

En statistiskt signifikant skillnad var att det digitala formatet gynnade elever med en starkare socioekonomisk bakgrund.

Elpis Grammatikopoulou

Vad överraskade dig?

– Att de digitala läsproven var bättre än de pappersbaserade på att förutsäga elevernas studieframgång. Jag förväntade mig att det skulle vara tvärtom, eftersom vi vet att läsning på papper är kopplad till en djupare koncentration och läsförståelse. Det fanns dock en viktig skillnad mellan proven: ePIRLS mätte endast elevernas förmåga att tillägna sig information, medan PIRLS mätte både elevernas förmåga att tillägna sig information och deras förståelse av skönlitteratur.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att mina resultat kan bidra till debatten om digitala tester. För Skolverket, som är på väg att digitalisera de nationella proven, är det viktigt att beakta vilka ytterligare förmågor som krävs för att klara digitala prov. För lärare kan resultaten fungera som underlag för diskussioner om läsundervisningens syfte. Och för forskare och de internationella kunskapsmätningarna är min avhandling en påminnelse om att det behövs en kontinuerlig validering och koppling mellan gamla pappersbaserade och nya digitala tester för att resultaten ska bli jämförbara över tid.