Handledningssamtal på VFU en brygga
Handledningssamtalen på den verksamhetsförlagda utbildningen är en viktig resurs för att lärarstudenter ska utveckla kunskap om skrivundervisning. De fungerar också som en brygga mellan teoretiska och praktiska kunskaper, visar Maria Mollstedts avhandling.
Bor i Trollhättan
Född år 1972
Disputerade 2026-01-23
vid Karlstad universitet
Skrivdidaktisk kunskapsbildning i handledningssamtal. Legitimeringar och transformationer av kunskap i verksamhetsförlagd utbildning för blivande ämneslärare i svenska
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag har en bakgrund som gymnasielärare i svenska och har jobbat i många år på gymnasiet. Jag var särskilt intresserad av skrivande och skrivundervisning, men upplevde att det var ett väldigt komplext uppdrag. Jag har också jobbat inom lärarutbildningen i drygt tio år och har haft ansvar för kurser i skrivdidaktik. Där har jag märkt att studenterna tycker att skrivande är en viktig aspekt av svenskämnet, men att det är väldigt svårt.
− I avhandlingen undersöker jag hur lärarstudenter och deras skolbaserade handledare talar om skrivande i en skolkontext, för att på så vis belysa hur samtalen kan förstås som kunskapsbyggande praktik. När det gäller handlingssamtal vet vi att de är viktiga för blivande lärares professionsutveckling. Men inte på vilket sätt, eller hur man utvecklar kunskap om skrivdidaktik eller ämnesdidaktik. Jag har inte heller funnit någon tidigare studie som har undersökt hur skrivdidaktisk kunskap utvecklas.
Vad handlar avhandlingen om?
− Om hur blivande ämneslärare i svenska utvecklar kunskap om skrivande och skrivundervisning, för högstadiet och gymnasiet, genom samtal med sin handledare på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Jag har spelat in handledningssamtal med åtta handledningspar under en period av VFU och genomfört intervjuer med deltagarna. Därefter har jag analyserat hur de pratar om skrivundervisning och skrivande i samtalen och intervjuerna.
Samtalen kan utgöra en brygga mellan teori och praktik, eftersom man kopplar samman ämneskunskaper och praktiska eller pedagogiska kunskaper.
Maria Mollstedt
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Ett viktigt resultat är att handledningssamtal framstår som en viktig resurs för att utveckla kunskap om skrivundervisning, där teoretiska ämneskunskaper och praktiska pedagogiska kunskaper kan mötas och integreras. Det är en vanlig kritik att det finns ett glapp mellan högskoleförlagd utbildning och verksamhetsförlagd utbildning. Man brukar prata om teori och praktik-glappet. Avhandlingen pekar på att samtalen kan utgöra en brygga mellan teori och praktik, eftersom man kopplar samman ämneskunskaper och praktiska eller pedagogiska kunskaper.
− Avhandlingen synliggör hur samtalens kunskapsbyggande potential kan stärkas. Ett sätt som detta kan ske på är genom att man i samtalen pendlar mellan det konkreta arbetet och mer abstrakta principer om undervisning. Ett annat sätt är genom att generalisera det specifika. I samtalen pratar handledare och studenter ofta om specifika lektioner, elever och uppgifter. Men ibland sker generaliseringar som är viktiga för att studenten kan använda kunskaperna i andra sammanhang i framtiden också. I studiens samtal fyller handlarna en viktig funktion för att stärka samtalens potential, genom att göra den här typen av generaliseringar och genom att skifta mellan det konkreta och abstrakta. Det är också handledarna som använder ämnesbegrepp som verkar vara en viktig aspekt för att utveckla en specialiserad blick för skrivundervisning. Avhandlingen exemplifierar därmed hur handledarna spelar en nyckelroll i samtalen.
− Ett annat resultat är att alla samtal i studien kretsar kring undervisning som förbereder eleverna att utveckla förmågan att skriva olika typer av texter. Det betyder att de kunskaper som kan genereras handlar om genre- och processorienterad skrivundervisning med fokus på texttyper och språkliga aspekter. Men andra aspekter av skrivande, till exempel som kreativ, reflektiv eller social handling, berör man nästan inte i de här samtalen. Och inte heller hur skrivande kan användas som medel för maktutövning och påverkan. Samtalen speglar i stor utsträckning läroplanens mål. Men resonemangen skulle kunna utvidgas, och också handla om andra aspekter av skrivande. Så resultaten visar att vi behöver fortsätta diskutera vad skrivundervisningen syftar till, och vad det innebär att ha en bred förståelse för vad skrivande är och kan vara. Det är särskilt viktigt när våra skrivpraktiker förändras, och vi har teknologisk innovation som förändrar förutsättningar för skrivande.
Vad överraskade dig?
− Även om samtalen kretsar kring ungefär samma ämnesinnehåll så är de väldigt olika. Trots det tycks alla samtal erbjuda möjligheter för lärande. Sättet som de skiljer sig på handlar om i vilken mån handledaren styr det samtalet eller inte. Tidigare forskning har visat att tydligt handledarledda samtal är väldigt praxisorienterade, och handlar väldigt mycket om görande. Men i min studie handlar faktiskt den typen av dialog som är mest handledardriven väldigt mycket om ämneskunskap. Det var lite förvånande. En annan sak som förvånade mig är att man inte i så stor utsträckning pratar om den didaktiska varför-frågan i samtalen. Samtalen fokuserar först och främst på vad som ska undervisas och hur det ska gå till, men inte så mycket om varför.
Vem har nytta av dina resultat?
− Avhandlingen kan ge VFU-handledare och lärarstudenter ett underlag för vad ämnesdidaktiska handledningssamtal kan innehålla, och hur de kan genomföras. Men även studenter och handledare i andra ämnen kan läsa studien och översätta det till sina ämnen. Avhandlingen bidrar med att visa hur det teoretiska ramverket, Legitimation Code Theory, kan användas för att undersöka och förstå kunskapsbildning i just den sociala praktik som handledningssamtalet utgör. På så sätt kan resultaten vara intressanta för andra forskare.