Att utveckla källanvändning: Undervisning i akademiskt skrivande i gymnasieskola och högre utbildning
Vilka kritiska aspekter kan behöva urskiljas för att gymnasieelever och studenter i högre utbildning ska utveckla sin källanvändning? Det är en av frågorna som Josefin Hellman undersöker i sin avahndling.
Josefin Hellman
Professor Jenny Magnusson, Södertörns högskola Docent Anja Thorsten, Linköpings universitet Docent Maria Eklund Heinonen, Södertörns högskola
Docent Yvonne Hallesson, Uppsala universitet
Södertörns högskola
2026-06-05
Institutionen för utbildningsvetenskapliga studier
Abstrakt
Att använda källor är en central, men komplex och ofta utmanande, del av akademiskt skrivande i både gymnasieskola och högre utbildning. Forskning visar att elever och studenter inte sällan har svårt att använda källor på ett självständigt sätt som stödjer kritiskt tänkande och lärande och följer önskade skrivkonventioner i olika praktiker. Syftet med avhandlingen är att utforska hur källanvändning i akademiskt skrivande kan göras undervisningsbart. Detta görs genom att identifiera möjliga innebörder av kunnandet i gymnasieskola och högre utbildning, samt vilka kritiska aspekter som behöver urskiljas för en mer utvecklad källanvändning. Därtill prövas hur variationsteoretiska principer kan användas för att designa undervisning som möjliggör utveckling av kunnandet.
Avhandlingen vilar på ett fenomenografiskt och variationsteoretiskt ramverk och bygger på fyra delstudier i humanistiska och samhällsvetenskapliga litteracitetspraktiker.Tre fenomenografiska studier undersöker hur gymnasieelever respektive studenter erfar källanvändning i akademiskt skrivande. En fjärde studie genomförs som en learning study, där undervisning i källanvändning designas och prövas utifrån variationsteoretiska principer. Materialet består av intervjuer, student- och elevtexter samt empiri från undervisningsinterventioner.
Resultaten visar att källanvändning kan erfaras på fyra kvalitativt skilda sätt, från instrumentellt och reproducerande till mer självständigt och dialogiskt skrivande där källor används för att utveckla och pröva idéer. Genom de fyra delstudierna identifieras nio aspekter som kritiska att urskilja för en utvecklad källanvändning: urval, jämförelse mellan idéinnehåll, referenshantering, omformulering, egen röst, transparens mellan röster, skrivsyfte, mottagarhorisont och syn på skrivnormer.
Learning study-resultaten visar att undervisning som synliggör kritiska aspekter genom systematisk variation kan stödja utveckling av mer kvalificerad källanvändning, även genom relativt begränsade undervisningsinsatser. Sammantaget bidrar avhandlingen med ett undervisningsnära och teoretiskt förankrat sätt att förstå och undervisa i källanvändning i akademiskt skrivande.