Utgå inte från att elever kan digitala verktyg
Eleverna måste få träna på provverktygen inför digitala matematikprov. Annars riskerar proven att mäta deras tekniska kunskaper i stället för deras matematiska kunskaper, visar Mattias Winnbergs avhandling.

Bor i Huddinge
Född år 1976
Disputerade 2026-03-27
vid Stockholms universitet
Students’ mathematical digital competence in assessment. Validity considerations in the instrumental use of spreadsheet tools
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag började att arbeta som gymnasielärare i matematik år 2000. När vi jobbade med kalkylprogram märkte jag att även datorvana elever hade stora problem med väldigt grundläggande funktioner. Hur kunde det komma sig? Det var den frågan som födde idén till det som många år senare – då jag hade fått anställning som provutvecklare på Stockholms universitet – skulle bli mitt doktorandprojekt.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om vad man måste ta hänsyn till om man använder digitala verktyg – i det här fallet kalkylbladsverktyg – i matematikprov som Pisa, Timss och nationella prov. En central fråga är i vilken utsträckning sådana prov mäter elevernas kunskaper eller deras förmåga att hantera digitala verktyg. Avhandlingen bygger på intervjuer med elever, observationer av elevers arbete med kalkylblad samt Pisa-data från år 2022, när kalkylbladsverktyg användes för första gången i Pisa.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att man inte kan utgå från att eleverna kan använda digitala verktyg. I en av studierna hade vi konstruerat några provuppgifter där eleverna skulle summera celler, vilket vi trodde skulle vara väldigt enkelt. Men det visade sig att eleverna hade stora problem med det: efteråt förklarade de att om de bara hade vetat hur man skulle göra rent tekniskt så skulle de ha löst uppgifterna. Sådana uppgifter försämrar provens validitet.
– En konsekvens av detta är att eleverna måste få träna på digitala provverktyg före provet. Så gör man i Pisa, men i min studie såg jag att träningen där endast fokuserar på vilka knappar eleverna ska trycka på. Det räcker inte – eleverna måste också förstå hur knapptryckningarna hänger ihop med de matematiska begrepp som de ska använda.
En konsekvens av detta är att eleverna måste få träna på digitala provverktyg före provet.
Mattias Winnberg
Vad överraskade dig?
– Att så många elever inte ens har de mest grundläggande tekniska färdigheter. Jag blev också lite överraskad av att de elever som i enkäter uppgav att de hade tidigare erfarenheter av kalkylblad inte klarade matematikuppgifterna bättre än andra – det verkade snarare vara tvärtom. Det skulle kunna bero på att provverktygen är ganska annorlunda än i vanliga kalkylbladsprogram och att elever som har använt sådana program tidigare kanske slarvar lite med att läsa instruktionerna.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att mina resultat kan ge en ökad förståelse för möjligheter och utmaningar med digitala verktyg vid kunskapsbedömningar. I avhandlingen finns också en teoretisk beskrivning av vad eleverna behöver kunna för att lösa matematikproblem med digitala verktyg. Den tänker jag kan vara användbar för både matematiklärare och provutvecklare som arbetar med att introducera digitala verktyg.
Relaterade länkar

Slöjd
Åk F–9 Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan
Fsk 
