Skolan som ger eleverna en andra chans
Eleverna är tvångsomhändertagna, men till Sis-skolan går de frivilligt trots dåliga skolerfarenheter, visar ny forskning. Det handlar inte om en särskild pedagogik – det handlar om relationer.
LÅNGT UTE BLAND åkrar och fält ett par mil från Enköping ligger det – Sis ungdomshem Eknäs. Det är ett låst ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse, med fyra avdelningar som har plats för ett trettiotal pojkar i åldrarna 12 till 16 år. Vissa dömda för brott, vissa inte och ytterligare andra under utredning. Gemensamt för de flesta är att de hamnat här efter att de blivit omhändertagna enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
Rektor Dragica Eriksson visar in i administrationsbyggnaden, förbi rader av vackra, uppstoppade fåglar som är minnen från början av 1900-talet då Eknäs var ett skyddshem för ”vanartiga flickor”.
I skolan, som ligger belägen bara ett stenkast bort, pågår undervisning och här finns nio undervisande lärare. En av dem är specialpedagogen Lina Pontell, och i hennes klassrum råder fokuserad aktivitet.
– Vi håller på att öva inför de nationella proven, förklarar en pojke, som med en överstrykningspenna i högsta hugg sitter böjd över en trave stenciler.
15-ÅRIGA ARMANDO, som varit på Eknäs i sju månader, är en annan av killarna som laddar för de nationella proven.
– I min förra skola hade jag hög frånvaro. Nu har jag inte en enda frånvarotimme. Här är lärarna bättre och de är duktigare på att förklara, säger Armando.
För Armandos del är det som om ett lugn infunnit sig sedan han placerades på Eknäs och började leva utifrån ett inrutat schema. Han har fått tid att fundera på tillvaron och säger att det varit bra för honom att vara på Eknäs.
– På alla sätt. Vi har jobbat mycket med självkontroll, tränat på att be om hjälp och på att be om ursäkt. Det har gett mig fett mycket att lära mig städa, tvätta och diska. Det kunde jag inte innan. Och så har jag lärt mig att baka, berättar han.
I KLASSEN SOM Lina Pontell är mentor för går fem pojkar i årskurs 8–9. Vissa av dem har bara varit där några veckor, andra lite längre.
– Hur länge en ungdom stannar är individuellt, men ofta handlar det om en period på mellan två månader och ett år. Vanligtvis skrivs man ut härifrån och placeras på ett HVB-hem, som en del av samhällets vårdkedja. Tanken är att tiden här ska vara så kort som möjligt, säger Dragica Eriksson.
Det innebär att Lina Pontell och hennes kollegor har en ytterst kort tid på sig att skapa en relation till eleverna samt bilda en uppfattning om kunskapsnivåerna för att lägga upp en lämplig utbildningsplan.
– Eftersom eleverna bor på området får man en annorlunda relation med dem, och även om pojkarna har stora kunskapsluckor brukar de snabbt bli studiemotiverade, säger Lina Pontell.
För att kunna fånga upp varje elev krävs en rejält individanpassad undervisning utifrån skollagens förankrade skolplan. Det sker i flera steg under 23 schemalagda timmar i veckan.
– Vi försöker lägga ett pussel för att få en uppfattning om barnets bakgrund och kunskapsnivå redan innan han kommer hit, säger Dragica Eriksson.
Varje fredag diskuteras eleverna i lärarkollegiet, och vid behov kan elevhälsoteamet gripa in redan på måndagen därpå. Samarbetet i lärarkollegiet är tajt, eftersom det är bråttom att få en heltäckande bild av varje elevs kunskapsnivå och anpassa sig efter den.
– I och med att vi har så få elever i varje klass, har kontinuerliga utvärderingar med samtliga lärare och ständiga samtal med eleverna kan vi snabbt fånga upp eventuella problem och gå raskare fram än i klasser med 30 elever, säger Lina Pontell.
MÅNGA AV ELEVERNA har stor skolfrånvaro i bagaget. Men på Eknäs har situationen en tendens att vända: den ogiltiga skolfrånvaron är så låg som två procent.
– Visst finns det utmaningar. Om en elev missat både sjuan och åttan och nu ska göra nians nationella prov kan det bli svårt. Samtidigt är min erfarenhet att här vill de verkligen göra proven.
För när ett barn placeras i en Sis-skola händer det något. Det visar ett nytt forskningsprojekt som publiceras i juni – Förhoppning, undran och ovisshet. Där har Martin Hugo, docent i pedagogik, och Jörgen Frostlund, doktor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås, fått i uppdrag av Statens institutionsstyrelse att djupintervjua elever med intellektuell funktionsnedsättning.
I Sveriges 22 Sis-skolor är nämligen elever med intellektuell funktionsnedsättning överrepresenterade, men det saknas forskning kring hur dessa barn upplever tillvaron på skolan.
– Vi har djupintervjuat rektorer och lärare och framför allt elever. En gemensam nämnare är att barnen tidigare haft livssituationer präglade av våld, fattigdom och att de hade med sig ett stort skolmisslyckande, säger Jörgen Frostlund.
Ju mer forskarna trängde in i barnens vardag, desto tydligare blev bilden: tidigare hade barnen en mycket hög frånvaro, många saknade betyg och de kände sig inte sedda.
– Deras tro på att de hade förmågan att lära var lika med noll, säger Jörgen Frostlund.
MEN UNDER PERIODEN på Sisskolan ändrades det. Successivt vidgades barnens horisonter och de började känna hopp inför framtiden.
– Samtliga av de 18 elever vi djupintervjuat berättar att de blivit lyssnade på i Sis-skolan. Att de upplevde en normalitet, att de fick hjälp och att de börjat trivas i skolan.
Det handlar inte om någon särskild metod eller pedagogik, konstaterar Jörgen Frostlund.
– I studien framträder relationer som det centrala, men de är nära sammanflätade med undervisningens organisering och genomförande. Här möter de vuxna människor som de kan lita på och som litar på dem.
Om tre månader kommer Armando att få flytta hem till sin mamma igen. Den senaste tiden har han haft regelbundna permissioner där han kunnat åka hem och hälsa på. Och även om han trivs på Eknäs, vill han inte tillbaka.
– Nej, jag vill börja gymnasiet till hösten. Jag vill läsa samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning på beteende och bli pedagog för att kunna jobba på ett ställe som Eknäs i framtiden.
Fotnot: Armando heter något annat i verkligheten.
Fakta/Sis ungdomshem
- Varje år placeras ungefär 1 000 ungdomar på ett av Sis, Statens institutionsstyrelses, ungdomshem. Orsakerna kan vara flera. Vissa lever i kriminalitet och missbruk, andra saknar föräldrar eller andra vuxna i sin närhet som kan ge stöd.
- Ungdomarna som efter utredning av socialtjänsten placeras på ett Sis-hem har ofta, men inte alltid, fått öppenvårdsinsatser i sin hemmiljö, varit placerade på familjehem eller på ett öppet HVB-hem. Om det krävs större insatser kan ett av Sis ungdomshem bli aktuellt, där Sis bedriver individuellt anpassad tvångsvård och sluten ungdomsvård.
Källa: Sis
Fakta/Så jobbar vi
- Med tanke på de varierande kunskapsnivåerna behöver vi i förväg lägga ett pussel över varje elevs bakgrund.
- På veckans lärarkollegium tas varje elev upp, och vid behov kan elevhälsoteamet gripa in redan nästkommande vardag.
- Samarbetet mellan lärarna är tajt för att man snabbt ska kunna fånga upp eventuella problem.
- Tack vare mycket små klasser kan förlorad tid tas igen, och undervisningen kan bli mer intensiv än i vanliga klasser.
- Dialogen mellan lärare–elev sker kontinuerligt, något som är möjligt i och med de små klasserna.
Källa: Dragica Eriksson och Lina Pontell
Reportaget är tidigare publicerat i Skolporten nr 3/2026.
Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Logga in med ditt kundnummer och läs Skolporten på din dator här! Eller ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play
Läs mer om Skolportens magasin!
Senaste magasinen
Skolporten nr 3/2026
Skolporten nr 2/2026
Skolporten nr 1/2026
Skolporten nr 6/2025
Skolporten nr 5/2025
Skolporten nr 4/2025
Skolporten nr 3/2025
Skolporten nr 2/2025
Skolporten nr 1/2025
Skolporten nr 6/2024
Information om magasinet
Kundtjänst: prenumeration@preno.se, 08–522 531 22
- Du kan teckna en prenumeration här: Skolporten.preno.se. Du kan även kontakta kundtjänst: Mejladress: prenumeration@preno.seTelefon: 08–522 531 22 Öppettider: Måndag-torsdag: 9-17, lunchstängt 12-13 Fredagar 9-16, lunchstängt 12-13
- Är du redan prenumerant på Skolportens tryckta forskningsmagasin får du också tillgång till e-tidningen Skolporten. Du kan läsa hela det digitala arkivet i din smarta telefon, surfplatta och på din dator utan extra kostnad. Ladda ner appen Skolporten i Google Play eller App Store. Har du frågor kring Skolportens e-tidning, problem med att logga in eller saknar ditt kundnummer så kontakta kundtjänst här: prenumeration@preno.se, 08–522 531 22. Gör så här: För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play. För att läsa i din dator, klicka här. Välj ’logga in’ och klicka sen på ’skapa konto’. Därefter ska du gå till ’aktivera konto’. Om du ombeds fylla i ditt kundnummer hittar du det på din senaste faktura. OBS: Behöver du ditt kundnummer kan du kontakta kundtjänst. Vill du prenumerera? Gå till Skolporten.se/magasin När du skapat ditt konto och loggat in kan du läsa Skolportens magasin både på din dator, i din smarta telefon och på din surfplatta med samma inloggningsuppgifter. Din mejladress och ditt lösenord som du själv väljer använder du sedan för att komma åt ditt konto.
- Genom att paketera lösningar anpassade efter era behov hjälper vi er att kommunicera med era målgrupper. Nå lärare och ledare i hela landet genom våra kanaler! Varje nummer av magasinet har olika teman. Kontakta annonsansvarig Fredrik Sjöman, Annonssäljarna, för att få veta mer! Mejladress: gustaf.sodergren@annonssaljarna.se och telefon: 079-334 87 615.
- Ja, om din skolhuvudman är medlem i Ifous så har du möjlighet att få Skolportens magasin som en medlemsförmån. Kontakta medlemsansvarig Emma Kreü på Ifous för att få veta mer om dina förmåner!Mejladress: emma.kreu@ifous.se. Telefon: 073-513 07 36