Olika förutsättningar för gymnasiearbetet på samhälls- och naturprogrammen
Elever på samhällsprogrammet reproducerar kunskap i sina gymnasiearbeten, medan elever på naturprogrammet får andra förutsättningar − med en tydligare relation mellan undervisningen och gymnasiearbetet. Det visar Jack Fägrells avhandling om vetenskapligt skrivande.
Bor i Stockholm
Född 1985
Disputerade 2026-03-27
vid Uppsala universitet
Vetenskaplighet och vetenskapligt skrivande i gymnasieskolan. Gymnasiearbetet på två högskoleförberedande gymnasieprogram
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Det är flera skäl. Jag är utbildad lärare och har undervisat elever om skrivande. Det pågår en ständig debatt om elevers bristande kunskaper och att elever inte längre kan skriva. Det är ganska lösryckta åsikter som sällan är baserade på forskning. Jag ville ta reda på hur det egentligen ser ut.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om gymnasiearbetet på två högskoleförberedande program: natur- och samhällsprogrammet, och vad man i gör i gymnasiet när man ägnar sig åt vetenskap och vetenskapligt skrivande. Hur visar eleverna på natur- respektive samhällsprogrammet att de behärskar att genomföra och skriva en rapport om en vetenskaplig undersökning? Skolverket har formulerat att gymnasiearbetet ska visa att man är högskoleförberedd.
– Det är fyra olika studier. Den första handlar om hur gymnasiearbetet motiveras i styrdokument och policydokument. Den andra studien handlar om den vägledning som Skolverket har tagit fram och de två sista delstudierna handlar om elevernas texter.
Det är lite beklämmande med tanke på att skolan ska ge alla samma förutsättningar att visa upp de högskoleförberedande kunskaperna i sitt gymnasiearbete.
Jack Fägrell
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det samlade resultatet är att det ser väldigt olika ut för de två programmen; både när det gäller hur slutprodukten ser ut, och hur Skolverket beskriver ett gymnasiearbete för programmen.
– Det är lättare att göra ett pedagogiskt innehåll om ett naturvetenskapligt ämne eftersom det finns större konsensus om vilka teorier man använder i en naturvetenskaplig studie. I samhällsvetenskapen finns mängder av teorier och metoder för insamling av material. För naturprogrammet finns också en tydligare relation mellan undervisningen om laborationer och skrivandet av labbrapporter, och hur man ska hantera gymnasiearbetet.
– I de samhällsvetenskapliga gymnasiearbetena är det tydligt att eleverna inte alltid vet vad en vetenskaplig undersökning är. Eleverna kan snarare reproducera kunskap än skapa ny kunskap. De flesta gör vad man kallar en skrivbordsundersökning och samlar in material på internet. I resultatdelen beskriver eleverna fakta, och använder inte speciella kriterier för urval av material eller någon speciellt vald analysmetod.
– Samma bild framträder i Skolverkets exempel på gymnasiearbeten. För naturprogrammet handlar det om experiment där man ska få fram ett tydligt resultat, medan det för samhällsprogrammet snarare handlar om undersökningar med insamling av fakta som motiveras av att eleven är intresserad av ett ämne.
Vad överraskade dig?
– Jag tycker att det är överraskande att skillnaderna är så stora i de förutsättningar som finns i de olika programmen. Det syns hos Skolverket och även i tidigare forskning om vad som görs i undervisningen. Det är lite beklämmande med tanke på att skolan ska ge alla samma förutsättningar att visa upp de högskoleförberedande kunskaperna i sitt gymnasiearbete. Så är det inte.
Vem har nytta av dina resultat?
– Den kan vara till nytta för beslutsfattare som politiker och andra som utformar policydokument, exempelvis läroplaner. För lärare kan avhandlingen bidra till att man får syn på vad man skulle kunna göra annorlunda inom ramen för läroplanen, och hur man kan organisera undervisningen för att styra den mot kompetenser som efterfrågas i högre utbildning.